Trialens framtid i Hangö oviss
Redan under tiotals år har trialentusiasterna i Hangö på sätt och vis varit laglösa. De har kört på ett område som de endast har muntliga avtal om att få använda. Nu hoppas de få svart på vitt.
– Vi skickade in en anhållan om att få använda området som träningsområde för ungefär ett halvår sedan, berättar ordförande Kai Malaska från Hanko-Hangö Trial Team.
Trialutövarna har använt bergknallen med omnejd redan länge, enligt tidigare praxis.
Tekniska och miljöverket tog emot ansökan i december och den är för tillfället under behandling. Det är stadsstyrelsen som tar ställning till ansökan.
– Vi har till exempel inte kunnat marknadsföra området för intresserade juniorer eller representanter för andra föreningar då området inte har någon officiell status. För tillfället lever vi på nåder och muntliga överenskommelser, konstaterar Malaska och Lasse Lindgren som har flera årtionden bakom sig inom grenen.
En annan aspekt som gör att föreningen hoppas på officiell status är säkerheten. Med ett tillstånd kunde man förbättra säkerheten med små röjningar och eventuella säkerhetsräcken.
Malaska tävlar fortfarande aktivt i veteranklasserna, i fjol deltog han bland annat i tävlingar i Italien. I år ser det ut att vara aktuellt med tävlingar åtminstone i Italien, Belgien och Schweiz.
Grannarna överens
Den smala, bergiga och avlägsna skogsremsan längs Viskovägen, inklämd mellan Visko Teepaks fabrik och fabriksområdet i Koverhar torde inte vara intressant med tanke på utvecklingsplaner för området. Söder om området ligger försvarsmaktens övningsområde.
– Vi har kommit överens med både försvarsmakten och Fortum om användandet av området, säger Lindgren.
Däremot lämpar sig området ypperligt för trial.
– Då telemasten dessutom finns uppe på berget, är det knappast aktuellt med att bygga någonting nytt här, säger Malaska.
Retrogren
Grenens glansdagar i regionen inföll på 1970- och 80-talen. Hangöbon Lasse Lindgren kammade hem flera FM-medaljer och det blev arrangerades uppvisningar inför storpublik på flera ställen. VM-deltävlingar kördes i Ekenäs.
Till Hangö kom grenen i början av 1970-talet. Malaska och Lindgren minns att de börjat med trial omkring 1978. Det är också årtalet som föreningen använder på sin logga.
– På den tiden handlade det mycket om att köra moppe ute i skogen, vilket faktiskt var tillåtet då. Nu är det inte längre möjligt, säger herrarna.
– Men det här området vi nu talar om skulle lämpa sig ypperligt för trialbruk, man kunde till exempel arrangera alla delar i en tävling på ett och samma område, alldeles inför publikens ögon. Med finländska mått mätt är förutsättningarna här de bästa tänkbara, säger Aarno Törmälä.
– Banan skulle inte vara den mest krävande, men nog den mest behagliga, intygar Malaska.
Laglöst gäng
Officiell status för området de använder skulle ge föreningen möjligheten att utveckla sin verksamhet. Man kunde inleda bland annat ledd verksamhet för juniorer och ungdomar samt ordna egna tävlingar.
– Vi har alltid kört på privatägd mark och tidvis känns det som att staden inte riktigt har förstått oss och vad grenen egentligen handlar om. Trial är trots allt någonting helt annat än motocross eller enduro, slår Malaska fast.
Trial är till exempel den enda motorsportsformen som man inte behöver ansöka om miljötillstånd för. Trialmotorcyklarna är justerade för låg effekt, har en liten tank med några få liter bränsle och någon deciliter olja. Motorcyklarna för minimalt med oljud jämfört med sina motocross- och endurokusiner.
– Cyklarna besiktas inför varje tävling, med en dålig cykel har man inget att skaffa i tävlingar, säger Malaska.
– Dessutom belastar vårt körande inte omgivningen särskilt mycket. Om vi skulle låta bli att köra här under en månads tid skulle man knappt se några spår efter oss, säger han.
Rimliga kostnader
Föreningen har fått en hel del förfrågningar från ungdomar och deras föräldrar. En orsak till det är att trial sist och slutligen inte är en särskilt dyr gren. En begagnad trialmotorcykel får man för omkring 500 euro. För en toppcykel hamnar man lägga ut omkring 7 000 euro, men då handlar det om utrustning i världsklass.
– Om vi kunde arrangera tävlingar och juniorläger här, skulle det samtidigt innebära ett välkommet tillskott för Lappvik. Att locka ett hundratal tävlande hit är ingen omöjlighet, säger Malaska.
Cykeltrial, eller bike trial, är en variation av grenen som blivit bekant också i Hangö.
– Sommaren 2004 arrangerades tidernas första EM-tävlingar i Hangö. Det blev startskottet för hela europeiska förbundet. Om vi den gången hade fått den backning av staden vi hoppades på kunde tävlingarna säkert ha blivit ett återkommande inslag i Hangö, så pass lyckade var arrangemangen, säger Malaska.
Förebyggande effekt
Trialutövarna är en enda stor familj, litet i stil med orienterarna. De trivs för sig själv, gärna litet avlägset och borta från de stora människoströmmarna.
– Våra tankar har väckt intresse också i grannkommunerna. För tillfället finns de närmaste officiella träningsområdena i Salo och Kyrkslätt. Men utövare finns gott om på närmare håll, säger Lindgren.
– Dessutom lönar det sig att ta i beaktande att möjligheten att utöva grenen under övervakade former säkert skulle minska på okynneskörande på annat håll. Det fungerade åtminstone för vår egen del på sin tid, medger Lindgren.
Hurdana krav ställer grenen på en utövare?
– Framför allt handlar det om muskelkontroll och koncentration. Grenen i sig kräver överraskande god fysik, det är tyngre än man skulle tro, säger Aarno Törmälä.