Guld och brons i juniorhandboll
Handboll Hangöklubben HC HIK:s C–flickor blev etta, och Kyrkslätt IF trea, medan Ekenäs IF:s C–pojkar var trea, i Final four-slutspelet i respektive serie.
Handbollsäsongen för C-juniorer kulminerad senaste helg då final four avgjordes i Myrbacka. I pojkklassen hade EIF tagit sig till de fyra bästa och i flickklassen hade HC HIK gjort samma sak.
Ekenäs IF placerade sig på en tredje plats i grundserien och mötte tvåan Atlas i semifinal. I den andra semifinalen gjorde Grankulla IFK och
Kyrkslätt IF upp. KyIF slutade tredje sist i grundserien, men fick spela Final four då de övriga lagen framför i tabellen tackade nej.
Bra matcher
Under lördagens semifinal fick EIF se sig besegrade av Atlas med 26–20, trots att man gjorde en bra match.
– Vi försvarade inte bra mot Atlas, hade vi gjort det kunde vi mycket väl vunnit matchen, säger lagets tränare Mats Sundström.
EIF glömde dock förlusten snabbt och i bronsmatchen mot KyIF var det aldrig frågan om vem som var bättre. EIF körde över sina motståndare med hela 37–17 och bärgade på samma gång föreningens första FM-medalj för pojkjuniorer.
– Visst är det roligt att vara en del av det här laget, pojkarna har gjort ett bra jobb, säger Sundström.
Rättvis medalj
På frågan om medaljen kommer som en överraskning, svarar Sundström både ja och nej
– Om någon frågat mig för fyra år sedan när vi började spela med den här gruppen om jag trodde på det här, hade svaret varit nej.
– Det senaste året har pojkarna utvecklats mycket och vi spelar som ett lag. Sett till den här säsongen tycker jag vi är värda vår medalj.
Lyckad säsong
Överlag kan Ekenäs IF se tillbaka på en lyckad säsong, på 18 matcher i grundserien samlade man ihop 22 poäng, vilket alltså gav en tredje plats.
– Säsongen har varit bra, stämningen bland killarna har varit hög, säger Sundström.
Som Sundström redan sade, har lagets styrka varit att man spelat som ett lag.
– I många matcher har vi spelat bra från början till slut. Nyckeln har ofta varit ett bra försvarsspel, med ett bra försvar löper anfallet bättre, säger han.
Till näst börjar laget blicka framåt mot nästa säsong, något man gör med tillförsikt
– Vår största styrka är ändå lagandan, alla är och känner sig viktiga. Så skall det vara, säger Mats Sundström.
Tredje guldet
För HC HIK:s C-flickor slutade serien på bästa sätt, man plockade hem guldet. Laget är inte heller ovana att stå högst upp på prispallen, det var tredje året i rad Hangöflickorna tar de finaste medaljerna med till Hangö.
– Vi visste att vi hör till de bättre i serien, men i en final kan vad som helst hända. Men såklart är vi nöjda över att stå som segrare, säger lagets tränare Markus Fredriksson.
I grundserien slutade Hicken på en första plats, med endast två förluster på 16 matcher. Det innebar att man mötte tabellfyran Åbo IFK i semifinalen. Man hade inga som helst problem med Åboborna, resultatet skrevs till 27–17.
– Inledningen av matchen var jämn, men när vi väl kom i gång hade vi inga större problem. Sist och slutligen var det en ganska enkel vinst, säger Fredriksson
Jämn final
Söndagens final, blev till skillnad från semifinalen en dramatisk historia. Med drygt 10 sekunder kvar var ställningen ännu 14–14.
– Jag anade att finalen kunde bli jämn, men en så här spännande match väntade jag mig inte, säger Fredriksson.
Hicken hade den här gången turen på sin sida, då man i slutsekunderna gjorde segermålet 15–14.
– Båda lagen följdes åt genom hela matchen och lika bra kunde Dicken ha avgjort i stället för oss, nu blev det dock inte så, säger en nöjd
Fredriksson.
Tredje raka guldet
För Hickens C-flickor var det här nu tredje året i rad man vann guld, dock det andra guldet med Markus Fredriksson som tränare. Enligt honom finns det flera orsaker till att just den här gruppen spelar så bra som de gör.
– Vår största tillgång är säkert lagandan och glöden för handboll. I det här laget vill alla framåt och de stöttar varandra utmärkt.
För Hicken har säsongen, med undantag av några matcher under hösten gått spikrakt uppåt.
– Flickorna var kanske lite för bekväma under höstomgången, men efter en turnering i Sverige kring jul, kom glöden tillbaka. Under våren har egentligen allting gått enligt planerna, säger Fredriksson.
Innan man kan lägga årets säsong bakom sig, väntar ännu Sjundeå cup. Efter det börjar man så småningom förbereda sig inför hösten.
– Visst kan det alltid ske små förändringar inom laget, men på det stora hela borde vi ha samma lag nästa säsong. I den här gruppen trivs alla i varandras sällskap, säger Markus Fredriksson.
Bronset gick till Kyrkslätt IF efter 25–19 mot Åbo IFK.