Små firmor med i stora kedjor
Små vårdföretag ansluter sig till större kedjor, också inom området fysioterapi. I Ekenäs hör till exempel OMT fysio numera till Fysios-kedjan, medan RK fysio har ett avtal med kedjan Auron.
– Inget blir sämre. Allt blir bättre.
Det här säger fysioterapeut Niina Hyvönen på OMT fysio i Ekenäs om att företaget fått nya ägare.
För några veckor sedan meddelade OMT fysio att man blir en del av kedjan Fysios. Dess största ägare är investeringsbolaget Vaaka Partners.
Hyvönen och hennes man fortsätter arbeta med fysioterapi, nu som minoritetsägare i Fysios.
– Det här känns helt bra, kommenterar hon förändringen.
Tanken på att sälja har funnits ett tag. Krafterna bakom Fysios tog kontakt redan för ett par år sedan.
Orsakerna till att Ekenäsföretagarna valde Fysios är flera. Niina Hyvönen nämner bland annat möjligheten att få billigare utbildning, få hjälp med marknadsföringen, att vara med i ett callcenter som fungerar dygnet runt och få tidsbokning på nätet.
– Vi har talat i ett år om att vi borde ha bokningar på nätet. Men vi har inte hunnit. Vi har inte resurser, tiden tas i så fall från arbetet med klienterna.
Niina Hyvönen räknar också med att den tekniska utrustningen blir billigare när ett större företag gör uppköp.
Vårdbolagen växer
En trend inom vård och omsorg är att andelen tjänster som produceras av privata företag och organisationer ökar. Enligt en rapport från Social- och hälsovårdsministeriet 2013 stod de privata serviceproducenterna för en dryg fjärdedel av alla social- och hälsovårdstjänster.
En annan trend är att vissa privata vårdbolag köper upp mindre företag och växer sig allt större. I Västnyland syns det här till exempel inom tandvården där företaget Plushälsa (Plusterveys) har mottagningar i Hangö, Ekenäs, Karis, Kyrkslätt och Lojo.
År 2012 fanns det 2 636 verksamhetsställen i Finland som erbjöd fysioterapi (Kuntoutusalan markkinat, Pekka Lith, 2014). Företagarna inom fysioterapi har ofta bestått av små firmor, drivna av kvinnor. Men också här syns en förändring.
Fortbildning och it-tjänster
OMT fysio är ett exempel, RK Fysio ett annat.
För två år sedan slöt det senare ett avtal med kedjan Auron. Fysioterapeut Kristoffer Silfver berättar att andra företag gjort små trevare före det. Att man slog till då Auron tog kontakt beror bland annat på att man mot avgift får ta del av kedjans fortbildningssystem och kan använda dess datasystem. Där hanterar man både rapportering, kvalitet och kundregister.
Man får också använda kedjans diagnostiserings- och behandlingsprogram, vilket Silfver tycker utvecklar verksamheten.
Motiveringarna är alltså delvis likadana som OMT fysios. Men i motsats till OMT fysio ägs RK Fysio fortfarande helt och hållet av Silfver och Robert Fredriksson.
Auron har nationella kontrakt med olika företag, bland annat de privata vårdbolagen Mehiläinen och Terveystalo. Via dessa avtal kan Auron erbjuda fysioterapi lokalt via RK Fysio till vårdbolagens klienter.
Silver sitter med i en styrgrupp med representanter från både Auron och från kedjans fysioterapimottagningar runtom i landet.
– Jag är väldigt nöjd och känner att jag kan påverka innehållet. Jag kan också lyfta fram det svenska, säger han.
Trenden inom den privata vården går mot koncentrering.
– Så ser det ut för tillfället, konstaterar Silfver.
Upphandlingen pådrivare
En som undersökt det här fenomenet är forskaren Pekka Lith. Han har gjort flera rapporter om hälsovård och socialvård, bland annat för Arbets- och näringsministeriet.
– Betecknande för utvecklingen inom den privata företagssektorn är att de stora företagen växer genom företagsköp och fusionering. Dessutom har de investerat flitigt i nya lokaler runtom i landet, konstaterar han apropå socialvård.
Lith påpekar att det ofta finns internationella investerare och investmentbolag bakom de större vårdföretagen. De sistnämnda har så småningom blivit mångsysslare. De kan erbjuda service såsom olika slags socialtjänster typ boendeservice för äldre personer, funktionshindrade och övriga specialgrupper, institutionsvård, rehabilitering, hemtjänster, olika slags stödtjänster och hälsovårdstjänster. Lith nämner som exempel på mångsysslare vårdbolagen Attendo och Mehiläinen.
Han menar att den offentliga upphandlingen har främjat koncentrationen av serviceproduktionen. Stora företag har vanligen bättre färdigheter och resurser att delta i kommunsektorns tjänsteupphandlingar. Stora aktörer är inte heller beroende av en enskild kommuns upphandling. För mindre, lokala företag är läget annorlunda.
Den planerade vårdreformen kan också driva utvecklingen mot större företag. De tilltänkta självstyrelseområdena blir nämligen större än de kommuner som i dag upphandlar vård.
Lagen pådrivare
Enligt Pekka Lith har också lagstiftningen medverkat till koncentrationen. Det har kommit nya krav på till exempel personal och utrymmen.
– Det är klart att det har blivit omöjligt att till exempel driva ålderdomshem med mindre än tio eller ens med 20 personer i tre skift.
Lith tycker i alla fall att de privata vårdproducenterna behövs, bland annat för att tackla de utmaningar en åldrande befolkning medför. Men han påpekar att myndigheterna måste ansvara för att ordna, finansiera och övervaka tjänsteproduktionen.
Våra myndigheter ska dessutom se till att konkurrensen på marknaden är sund.
Lith har också tittat på läget i Sverige. Han tror svenskarnas system med kundval kunde gynna små företag och bromsa upp koncentreringen inom vårdbranschen.