Sorgliga utsikter för skörden
En exceptionellt kall och regnig sommar utgör en utmaning för landets jordbrukare.
VÄSTNYLAND Det ostabila sommarvädret bådar inte gott för skörden. Men problemen började långt innan de ihärdiga sommarregnen: en regnig vinter utan tjäle gav dåliga förutsättningar för jordbruket från första början.
– Efter en vinter utan tjäle och med sommarens rikliga regn och låga temperaturer kan man säga att läget inte ser bra ut, konstaterar Jan Grönholm, rådgivare vid Nylands Svenska Lantbrukssällskap.
Under sina 30 år i lantbrukssällskapet har Grönholm aldrig tidigare upplevt en så här svår start för arbetet.
– Jag har aldrig tidigare varit med om att sådden skulle gå ut över fyra månader, de tidigaste började redan i mars. Många har varit tvungna att så i slutet av maj och början av juni trots att man vetat att marken varit i våtaste laget.
Satsa på höstgrödor
Också Krokby gårds Marcus Fagerström är oroad för skörden.
– Vi har bland annat sockerbetor, råg, korn och vårvete i år. Kornskörden ser speciellt dålig ut.
Enligt uppgift finns problemen på flera fronter.
– Vetet och havren har klarat sig lite bättre, medan kornet har drabbats hårt av regnen. De enda grödorna det ser bättre ut för är höstvetet, råget och vallen. Nu gäller det att satsa på höstvete och vårdgrödor som är tidigare sådda och inte lidit av regnen, säger Grönholm.
För Fagerströms del är sommarvädret ingen katastrof, Krokby entreprenad sysslar nämligen med annat än odling också, bland annat grävmaskinsarbeten och vägunderhåll.
– Visst påverkas vi, men vi har fler ben att stå på. Våra höstgrödor mår som tur är bra, till exempel råget och höstoljeväxterna. Man får göra det bästa av situationen, det är så det är att vara jordbrukare och företagare, säger Fagerström.
Risk för sjukdomar
En ny hotbild har också dykt upp: Allvarliga svampsjukdomar har nått jordbruken i Västnyland.
– Man har upptäckt gulrost i regionen, en mycket aggressiv sjukdom som sprids med vinden. Nu gäller det att skydda tidigare sådda vetebestånd och gardera sig med svampbekämpningsmedel mot rostsjukdomar, säger Grönholm.
Fagerström säger att svampbekämpning hör till standarden på gården i Krokby.
– Det är lite som en bra försäkring och här är det kutym att gardera sig. Skörden ser i vilket fall som helst inte bra ut, och två ansträngda år efter varandra kommer jordbrukarkåren nog att känna av.
Han får medhåll av Grönholm som konstaterar att effekterna också blir kännbara för andra parter på marknaden.
– I våras var prisnivån på gödsel och andra produktionsinsatser relativt hög. Om skörden nu blir dålig kommer det att kännas i jordbrukarens plånbok. Det sprider sig som ringar på vattnet och påverkar dem som sysslar med handel med jordbrukarna.