Byggboom i Kyrkslätt – närheten lockar
Än i centrum, än i Tolls, än i Masaby – nya bostadshus växer fram i löpande takt i Kyrkslätt. Det är bland annat närheten till Helsingfors som lockar.
KYRKSLÄTT Den som åker tåg från Kyrkslätt i riktning huvudstaden undgår knappast det bygglandskap som breder ut sig runt den första stationen på vägen, Tolls. En skara höghus har under sommaren växt fram, och de är inte de enda i kommunen. Också i kyrkbyn har nya hus rest sig, likaså bland annat i Masaby och Sarvvik. Samtidigt utvidgas kommunens områden för egnahemshus, till exempel i Kantvikområdet. Vad är det då som lockar folk till Kyrkslätt? Eller snarare: vad är det som myndigheter, byggherrar och fastighetsförmedlare tror att ska locka nya invånare till kommunen?
– Det är väl främst närheten till huvudstadsregionen och bra trafikförbindelser dit som lockar, där finns de flesta arbetsplatserna, säger Kyrkslätts planläggningstekniker Mikael Pettersson.
– Också har fastigheterna i regel varit billigare, vilket säkert också lockar, även om de har börjat stiga nu, säger Pettersson.
Pettersson håller med om att det byggs fler höghus än vanligt i kommunen.
– Nog kan man kanske säga att det byggs och planeras fler höghus än tidigare. Förutom de som redan byggs eller ska byggas är också Vattentornsbacken planlagd.
Han avvisar tanken om att det byggs i för hög grad – inga spökstäder är aktuella.
– Det krävs alltid en byggherre innan något börjar byggas, kommunen bygger inget själv. Ofta finns kanske ett intresserat företag som driver på planläggningen, och då har de ju säkert en tanke om att de får nya invånare till de nya husen. Annars skulle de väl inte bygga.
Outnyttjad planläggning finns i det här skedet åtminstone på Vattentornsbacken i centrum och i Veikkola. Dessutom finns en vilja hos regionala myndigheter att bygga i västra Jorvas.
– Byggena i Masaby, Tolls och kyrkbyn är i stora drag resultat av riksomfattande planer om att bygga längs järnvägen, berättar Pettersson.
– I västra Jorvas var det väl Nylands förbund som tyckte vi borde planlägga effektivare för att bosätta det mer, och det är ju inte längs järnvägen, men överlag vill högre makter att vi bygger längs rälsen.
Vad som byggs i herrens händer
I Helsingfors finns det krav på planläggning och byggherrar att bygga ett visst antal hyresbostäder. Detta för att minska bostadsbrist. I Kyrkslätt finns inte samma tvång, men Mikael Pettersson säger att något litet krav nog finns.
– Jag känner inte till det hela närmare, men det finns nog ett avtal mellan byggherrar här och huvudstadens myndigheter om att det måste komma några hyresbostäder längs med rälsen, för pendlare.
I regel har planläggarna inte något med byggandets natur att göra.
– Vi planlägger och något företag tar i projektet och bygger. Exakt vad som byggs kan vi inte påverka.
Planläggningens maktspel
Även om staten och landskapets olika styrelser vill påverka planläggningen och byggandet är det kommunen som har sista ordet, säger Pettersson.
– De kommer med rekommendationer och ibland vill de bestämma men i sista hand är det kommunens sak att göra upp detaljplaner och styra vad som byggs var.
– Till exempel med Nylands förbunds intressen i Jorvas så säger de sitt men om vi inte tycker att det är en bra idé så har kommunen ändå ett slags monopol på planläggningen.
I och med Kyrkslätts allt mer huvudstadsorienterade roll, med avfallshantering och lokaltrafik numera kopplat till de metropolomfattande organen, har vissa krav på kommunen ställts österifrån. Det är ändå inget att oroa sig för, menar Mikael Pettersson.
– Det finns vissa saker som huvudstaden tycker vi ska göra på ett visst sätt i planläggningen så det är bra för dem också. Det har till och med förekommit "hot" om att kommunen inte får vissa pengar om vi inte utvecklar ett stationsområde till exempel. Men det är alltid så med maktspel, hot om borttagna pengar och så.
Egen tomt lockar
Fastighetsmäklare Kerstin Ståhlberg på Västra Nylands Andelsbank i Kyrkslätt håller just på att sälja lägenheter av olika storlek i några hus i Tolls som snart står färdigbyggda. Hon är inte alls förvånad över att det byggs mycket i Kyrkslätt just nu.
– Visst finns det intresse för Kyrkslätt! Det är nära huvudstadsregionen och ändå lite förmånligare än Helsingfors.
– Sedan intresserar också möjligheten att ha en egen tomt. I hyreslägenheter, som det också byggs i Tolls, äger du inte ditt ställe men har du chansen att äga din tomt vill du kanske göra det.
Bostäder behövs också av andra skäl, menar Ståhlberg.
– Befolkningen blir äldre, och när du blir gammal orkar du kanske inte bo i ett stort, eget hus så du flyttar till en lägenhet.
Det är inte bara lägenheter som går åt. Även marknaden för egnahemshus är god, och Ståhlberg tror det beror på Kyrkslätts dubbelnatur som en lugn, naturskön kommun med nära förbindelser till storstaden.
– Kyrkslätt har alltså nog ett bra läge och erbjuder till exempel nya barnfamiljer ett ypperligt steg. Då man är ung vill man bo i Helsingfors med lite fart och fläng, men sedan då man skaffar familj kan det vara ett skönt och naturligt steg att flytta lite utanför stressen och påbörja ett nytt skede i livet. Det erbjuder Kyrkslätt.
Tolls nytt område
Tolls, där Västra Nylands Andelsbanks fastighetscenter nu säljer lägenheter på förhand, är ett område där det byggs mest. Inte bara Ståhlbergs firma har lägenheter på kommande, också andra entreprenörer skor sig på områdets utveckling.
– Där finns nog andra men deras projekt vet jag förstås inte så mycket om, säger Ståhlberg.
– Det byggs säkert något hyreshus. Om det finns detaljplan måste det finnas hyreshus också. Men som sagt, alla vill inte bo i hyreslägenhet, och då är det bra för fastighetsbranschen.
De lägenheter Andelsbanken nu säljer i Tolls kommer i olika former.
– De minsta är drygt 24 kvadratmeter medan den största är 99,5 kvadrat. Det är viktigt att ha olika storlekar så kunderna kan välja.
Livligt i branschen
Fastighetsbranschen överlag ångar på med en fart som gör Kerstin Ståhlberg lycklig. Efter en trög vårvinter går affärerna på löpande band.
– Juni var jättelivligt och det har fortsatt nu in i juli. Det kommer hela tiden folk som ska ha sitt hus värderat, det kommer bud, förfrågningar, allt.
– Förhoppningsvis fortsätter uppsvinget en lång stund ännu. Vårvintern var riktigt dålig men i slutet av maj började det gå uppåt.
Orsaken till svackan i början av året tror Ståhlberg är politisk.
– Jag tror faktiskt att riksdagsvalet påverkade. Folk har oroat sig över vad vi får för regering, hur det kommer att påverka mig och så vidare. Då har de hållit in på sina stora beslut.
– Sedan var valet över och vi väntade och väntade på vad det skulle föra med sig, men sedan orkade vi inte vänta längre och nu har vi återfått vår vilja att ta stora steg i livet.