I Ingå lär sig barnen det andra inhemska redan från första klass
– Jag har en zebra, säger Ilkka Meriaho genom sin talmaskin som han behöver med anledning av sin cp-skada. De övriga eleverna i klass 1A och 1B i Merituulen koulu i Ingå samlas runt honom och med blicken väljer Ilkka ut Emilia Avdejenkov, som får berätta vad det betyder på finska.
Klass- och svenskläraren Saara Nylund frågar om Emilia svarat rätt och Ilkka skrattar av förtjusning.
Det som pågår är en lektion i leksvenska. Nylund har kort med bilder på olika djur i en ask och en i sänder väljer barnen ett kort för att bilda en mening. Sedan är dags för lite motion till musik och en sång som repeterar kroppsdelarna. Eleverna får också i tur och ordning presentera sig för varandra och fråga vad den andra heter.
– My name is Elmo, svarar Elmo Lakkala.
– Vad fantastiskt! Elmo kan säga det på engelska, utropar Nylund. Finns det någon till som kan säga det på engelska?
En elev rör ihop "jag heter" med "jag har", men det gör inget.
– Du kom jättefint ihåg "jag har" från den tidigare uppgiften. Nu får du säga "jag heter" och ditt eget namn.
Inga protester i Ingå
Det är genom bilder, lek och sång som de små eleverna i Ingå får bekanta sig med det andra inhemska språket. För det gäller alla elever, i såväl den finska som de svenska skolorna. När grannstaden Raseborg i fjol beslutade att införa finska och svenska från ettan i alla skolor väckte det heta känslor i synnerhet bland finskspråkiga föräldrar och vissa motsatte sig tvångssvenska. I Ingå har lekfinskan och leksvenskan undervisats sedan den förra läroplanen trädde i kraft 2005. Inför den nya timfördelningen 2016 gjordes en enkät till de finskspråkiga föräldrarna i Ingå om språkvalet och majoriteten ville behålla svenskan som det första språket, säger kommunens t.f. bildningsdirektör Mari Sjöström. I Ingå där 55 procent av invånarna är svenskspråkiga anses det naturligt att börja med det andra inhemska språket.
I Merituulen koulu har ettorna och tvåorna i princip en timme leksvenska i veckan, men i praktiken smyger Nylund in svenskan också i andra ämnen.
– Vi kan till exempel räkna vissa saker på svenska på gymnastiktimmen, säger hon.
Inget material
Det finns inget färdigt material för den smått ovanliga undervisningen, men i läroplanen har innehållet definierats. Någon grammatik eller jämförelse mellan språken är det inte meningen att lära ut, men när eleverna frågar förklarar Nylund gärna.
– När jag skrev ordet två på tavlan ville någon veta varför det uttalas med ett långt å.
Hon lär också ut artiklarna en och ett. När man nu en gång lär sig ordet lejon kan man lika gärna lära sig att det heter ett lejon – i annat fall måste man lära sig lejon på nytt senare, resonerar hon.
Har svenska kompisar
Line Hultin och Eeli Aaltolainen tycker det är roligt med leksvenskan där de inte får några läxor. Båda har haft svenskspråkiga kompisar till exempel i eftermiddagsklubben och i fotbollslaget – båda spelar fotboll. Line, som har en dansk pappa, tycker att svenskan är lättare än engelska, medan Eeli tycker att engelska är lättare.
– Jag försöker tala svenska med mina svenskspråkiga kompisar, men om det är svåra ord talar jag finska, säger Eeli.
– Förr talade jag finska med dem, men nu när jag lärt mig svenska talar jag svenska, säger Line innan de två rusar i väg på matrasten.