Svensk forskare: Finska skolframgångar beror på auktoritativ skolmiljö
Den finska skolans goda resultat i internationella jämförelser har historiska orsaker. Nu dalar resultatet och det beror bland annat på ökat elevinflytande, menar en svensk forskare – som anser att det är den enda relevanta lärdomen Sverige kan ha av Finland i skolfrågan.
Gabriel Heller Sahlgren är forskare vid London School of Economics och knuten till det svenska Institutet för Näringslivsforskning. Han har skrivit en bok om de finländska skolframgångarna, "den sanna historien", och presenterar i dag sina slutsatser på Dagens Nyheters debattsida.
Eftersom Finlands resultat i internationella jämförelser, bland annat Pisa, är mycket bättre än Sveriges ses det finska skolsystemet ofta som ett föredöme som man vill söka modell av. Men enligt Heller Sahlgren finns det i själva verket inte så mycket som Sverige kan lära sig.
"Den enda utbildningspolitiskt relevanta lärdomen tycks vara att det finns risker med att införa elevstyrd undervisning och ett alltför egalitärt förhållande mellan elever och vuxna i skolan."
I artikeln för han nämligen fram att de finländska skolresultaten har börjat dala i och med att elevinflytandet har ökat på 2000-talet. Före det var präglades skolan i Finland, enligt honom, av en traditionell inlärningsmiljö. Och det gav de goda betygen.
"Rigorös forskning finner att mer auktorativa skolmiljöer och lärarledd undervisning är bra för elevers prestationer".
Lärarnas ställning i Finland har varit unik och det gäller speciellt på finskt håll, hävdar han. Det har enligt Gabriel Heller Sahlgren historiska orsaker. Finland införde läroplikt senare än de andra nordiska länderna och för fennomanerna var utbildningsfrågan avgörande för att "deras lilla projekt skulle lyckas". Lärarna var högt utbildade och statusen i samhället hög.
På svenskt håll var lärarnas roll däremot enligt honom inte lika viktigt, eftersom svekomanerna kunde knyta till en kultur och nation som redan fanns.
"Detta kan delvis förklara varför finlandssvenska elever har presterat sämre än de finskspråkiga, trots högre socioekonomisk bakgrund", skriver Heller Sahlgren i sin debattartikel.