Gör-det-själv-Natoåsikt steg för steg
Vad ska man egentligen tycka och tänka om Nato? Borde Finland ansöka om medlemskap nu, senare eller aldrig? Nato väcker stora känslor och det är lätt att ramla in i en svartvit debatt om medlemskapsfrågan.
En upplyst åsikt om Nato kräver ändå att man vet svaren på många frågor. En del av svaren är faktabaserade, i andra fall får man förlita sig på bedömningar. Det är med andra ord inget under att andelen finländare som förhåller sig osäkert till Nato ökat enligt Reservistförbundets nya enkät.
FNB listar tio synvinklar som man kan bygga sin Natoåsikt på. Och ännu finns det till och med tid för den hugade att ställa frågor till sin riksdagsvalskandidat.
1) Pengar: Försvarsanslag har använts som argument både för och emot ett Natomedlemskap. Medlemskapet rubbar ändå inte Finland geografiskt, utan Finland måste betala för försvaret av samma territorium både utanför Nato och som medlem i militäralliansen. I sin nya bok Nato ja Suomi (Auditorium, 2015) räknar journalisten Jyrki Karvinen och kommendör Juha-Antero Puistola att de direkta utgifterna av ett medlemskap skulle uppgå till 40 miljoner euro om året.
2) Det egna försvaret: Ibland vädras misstanken om att ett Natomedlemskap automatiskt skulle innebära att Finland skulle köra ner sitt eget försvar eller övergå till en yrkesarmé. En del Natoländer har dock allmän värnplikt och som Natomedlem skulle Finland fortfarande ansvara för sitt eget försvar.
3) Militärmateriel: En av motiveringarna för ett medlemskap är att det säkrar tillgången till reservdelar till vapen från USA. Å andra sidan finns det de som påminner att USA redan vid försäljningen av vapnen förbundit sig vid att underhålla dem.
4) Zinkkistorna: En av de stora frågorna i samband med Nato är i vilken mån Finland skulle tvingas delta i krig utomlands och hur många finländska soldatliv det skulle kräva. Medlemsländernas aktivitet i Natooperationer varierar och i egenskap av partnerskapsland deltar Finland redan i en del av dem. Eftersom värnpliktiga bara skolas för krigstida uppgifter skulle de inte delta i operationerna även om Finland gick med i Nato.
5) Försvaret av Baltikum: En kvistig fråga är försvaret av de baltiska länderna som Finland inte vill ta ansvar för. Frågan skulle säkert tas upp under medlemskapsförhandlingarna.
6) Säkerhetsgarantierna: Natoländerna har förbundit sig till att försvara varandra. Garantin gäller inte andra än medlemsländer, vilket innebär att ett partnerskapsförhållande inte skulle förplikta Nato att komma till Finlands stöd ifall någon angrep oss. Å andra sidan är det oklart hur läget skulle se ut om Finland som medlem skulle vädja till säkerhetsgarantin.
7) Finlandsbilden: En av de stora tvistefrågorna är hur ett Natomedlemskap skulle påverka Rysslands syn på Finland. Är vi i ryska ögon redan en del av Nato, sitter vi redan i fiendelägret? Hur mycket skulle situationen förändras om Finland ansökte om medlemskap?
8) Förhållandet till väst och USA: Som EU-medlem är Finland inte längre politiskt obundet utan en del av västvärlden. I Nato är det ändå USA som innehar huvudrollen. Här finns det två olika förhållningssätt: Antingen oroar man sig för att bli ännu mer bundet till USA eller så befarar man att Finland hamnar i en gråzon mellan öst och väst.
10) Hotet från Ryssland: Ju oroligare man är för utvecklingen i Ryssland desto bestämdare brukar ens åsikt om Nato vara. Hotet från Ryssland kan antingen ses som så stort att grannen inte får irriteras ytterligare genom en medlemskapsansökan – eller så är Ryssland ett så stort hot att det enda som kan rädda Finland är att gå med i militäralliansen.
11) Tajmingen: Om Finland ska ansöka om medlemskap, när ska det ske? Snabbt innan det är för sent? Långt i framtiden när det världspolitiska läget lugnat sig? Eller för 20 år sedan – då man beslöt att låta bli?
Skribenten är chefredaktör med ansvar för nyhetsproduktionen på FNB. Twitter @HolopainenMinna
FNB har behandlat frågorna som tas upp i texten i sin artikelserie om Nato