Dolde sin sjukdom och kraschade planet
Han struntade i att läkaren sjukskrev honom och rev sönder intygen. I stället satte han sig bakom spakarna på Germanwings Airbus 320 och flög sig själv och 149 andra rakt in i döden.
Enligt den tyska åklagarmyndigheten dolde andrepiloten Andreas Lubitz sin psykiska sjukdom för sin arbetsgivare. Vid husrannsakningar i två bostäder som Lubitz vistats i hittade polisen sönderrivna sjukintyg, bland annat för den dag när planet kraschade, och medicinska dokument som visar att andrepilot Lubitz var sjuk och stod under behandling.
Det har också kommit uppgifter om att andrepiloten fick psykiatrisk vård under ett och ett halvt år för en tung depression och att han skulle ha regelbunden kontakt med läkare. Uppgifterna kommer från tyska tidningen Bild som citerar interna dokument från Lufthansa.
Besökte nyligen sjukhus
Lufthansa vill inte kommentera Lubitz hälsa, men under en tidigare presskonferens framhöll företagets vd att Lubitz bedömts som säker.
– För sex år sedan var det ett långt avbrott i hans utbildning. Men efter att han godkänts fortsatte han och klarade av alla följande prover och kontroller med glans, sade Carsten Spohr, chef för Germanwings moderbolag Lufthansa.
Sjukhuset i Düsseldorf uppgav på fredagen att Lubitz besökte läkare i februari och mars i år. Det sista besöket var den 10 mars. Sjukhuset vill av sekretesskäl inte uppge vad besöken gällde, men förnekar att det var depression.
– Påståendena att Andreas Lubitz behandlades för depression är inte riktiga, sade en talesman för sjukhuset.
Svårt att medge problem
Det finns skäl att på nytt överväga om de psykologiska frågorna i de årliga testerna för piloter räcker, säger säkerhetskommitténs ordförande Petri Pitkänen vid pilotfacket SuomenLentäjäliitto.
– De psykologiska testerna görs när man söker in till ett flygbolag eller en flygutbildning. De är de enda omfattande testerna som görs för piloter i Europa.
Pitkänen säger att den psykologiska delen i de årliga hälsogranskningarna bygger på frågor av typen "hur står det till", och att piloten efter det vid behov skickas till fortsatta undersökningar. I pilotkretsar diskuterar man om den psykiska sidan borde testas noggrannare.
– Piloterna antas vara psykiskt och fysiskt friska, och problem kan leda till att man mister sitt certifikat. Därför kan det för många vara svårt att erkänna problem. När det gäller att upptäcka psykiska problem i tid kan det finnas en del att förbättra.
Överläkare Matti Mäntysaari vid centret för luftfartsmedicin säger att det bästa sättet att motverka hemlighetsmakeri är en god förtroende- och säkerhetskultur. Han säger att piloter måste våga söka vård.
Mäntysaari säger att finländska piloter tar sitt ansvar i hälsofrågor. Han uppskattar också att yrkespiloter uppmuntrar sina kollegor att söka vård om det behövs.