Underskottet större än väntat
Statistikcentralens siffror för Finlands ekonomi i fjol är ingen munter läsning. Bnp sjönk för tredje året i följd och det offentliga underskottet är betydligt större än Finansministeriet räknade med i december. Det som nu behövs är privata investeringar, understryker Aktia i sin ekonomiska översikt.
Den offentliga sektorn och den offentliga ekonomin är helt enkelt för stora i förhållande till den privata sektorn som under de svåra ekonomiska åren försvagats, påpekar Aktias chefsekonom Anssi Rantala. Finland har ett strukturproblem, inte ett konjunkturproblem, anser han.
– Att stimulera den offentliga sektorn får inte fart på vår ekonomi, hade den stimulansen hjälpt hade uppgången redan börjat, säger Rantala.
Han uttrycker sin förvåning över att statens ekonomiska underskott i fjol var så mycket större än Finansministeriet räknade med i december. Ministeriet räknade med ett minus på 6,5 miljarder euro, medan fjolårssiffran nu landar på 8 miljarder. Lägger man till kommunernas underskott uppgick det offentliga underskottet i fjol till närmare 10 miljarder.
Det innebär enligt Rantala att skuldsättningen kommer att fortsätta att öka snabbt. Det innebär också att utgångsläget för nästa år är sämre än man tidigare räknat med. Den offentliga skulden kommer 2016 att stiga till drygt 64 procent av bnp, eller rejält över EU:s gräns på 60 procent.
Ingen osthyvel
Aktias chefsekonom anser också att allt tal om att använda osthyvel för att åstadkomma nya sparåtgärder är onödigt. Nu måste utgifterna frysas och strukturella förändringar till för att Finland inte ska råka i samma situation som Grekland. Sparbehovet under nästa valperiod beräknar han till omkring 5 miljarder euro.
– Tyvärr betyder det troligen högre kostnader för medelinkomsttagarna, säger Rantala.
Aktia ser i sin ekonomiska översikt en liten ljusning i Finlands ekonomi nästa år. Bnp kan enligt bankens beräkningar stiga med 0,3 procent, hade det inte varit för den svaga ekonomin i Ryssland hade ökningen varit högre. Men den ryska ekonomin beräknas backa 5 procent och den ryska importen samt de ryska investeringarna minska betydligt mer än så.
För Finland som främst exporterar investeringsvaror till Ryssland betyder det ett ordentligt bräck i exporten.
– Exporten västerut stiger däremot såpass mycket att årets exportsiffra är positiv, säger Rantala.
Nästa år väntar Aktia att bnp ökar med 1,4 procent. Tillväxtsiffrorna har banken inte korrigerat sedan november i fjol.
Ekonomins nedgång i Ryssland hänger ihop med det sjunkande oljepriset och Rantala ser ingen direkt ljusning innan priset på råolja stiger igen. Han tror att Ryssland kan falla från topp tre bland våra exportländer till en sjätte plats.
Grekland särfall
Anssi Rantala ser också positiva signaler i Finlands ekonomi. Industrins orderstock är på väg uppåt och det kommer så småningom att synas i andra centrala ekonomiska siffror också. Sysselsättningen kommer däremot att förbli svag ett tag ännu.
De siffror Statistikcentralen släppte i går visar bland annat att vår bnp nu minskade för tredje året i rad, även om minskningen var bara 0,1 procent jämfört med 2013. Samtidigt var efterfrågan i samhällsekonomin låg då framför allt de privata investeringarna och exporten minskade.
Situationen i Grekland oroar inte Rantala, även om han ser många osäkerhetsmoment i den.
– Grekland är ett särfall och mycket hänger på hur landet lyckas med de åtgärder som nu vidtas, mycket står på spel, säger han.
Deutsche Bank gav i helgen offentlighet åt beräkningar som visar att Grekland inte klarar sig utan ett tredje stödprogram. Det är fullt möjligt att banken har rätt, tror Rantala, men osäkerhetsmomenten då det gäller skatteinkomster och offentliga utgifter är stora.
– Frågan är vad den grekiska regeringen gör om någon del av deras beräkningar faller.