Hon vill få ut mer av varje EU-euro
Stöd ur EU-budgeten ska ge högre avkastning. Pappersjobbet ska minska och EU-kommissionens anställda bli färre. – Vi ska väcka pengar som sover, säger Kristalina Giorgieva, EU:s budget- och personalkommissionär.
– Det var inte goda tider förr, men det fanns ett visst överflöd. Det som gjordes var inte det bästa möjliga. Då letade man upp projekt som kunde få pengar, nu får projekten tävla om stöd, säger Giorgieva
Tyngdpunkten för stöd ska nu ligga mer på sådan forskning som ger ett mervärde i form av produkter och sysselsättning.
EU-budgeten motsvarar under en procent av medlemsländernas sammanlagda bruttonationalprodukt, men kan ha stark slagkraft, säger Giorgieva. Som exempel nämner hon det finländska cancerforskningsprojekt hon bekantade sig med i Helsingfors.
– Det kan inte bara göra livet bättre för folk men också yngla av sig en kommersiell tillämpning, ett testkit för människor som vill veta om de bär på genen som ökar risken för att insjukna.
Bort med nationstänk
Giorgieva anser att unionen har varit dålig på att locka med privatsektorn i sina satsningar.
– Vi ska nu väcka pengar som sover.
En annan flaskhals är att 4,7 procent av EU-budgetens pengar gått till projekt med bristfällig rapportering. Giorgieva betonar att det inte handlar om stödfusk, utan om dålig uppföljning och onödig byråkrati,
– Enklare regler ger färre fel. Där det nu krävs underskrifter av fyrtio personer, klarar vi oss säkert med fyra.
Själva EU-budgeten är väl bevakad, betonar Giorgieva. Endast 0,2 procent av pengarna går till projekt som är kopplade till korruption och missbruk.
– Det är 0,2 procent för mycket, men inte det stora problemet.
Giorgieva, som själv kommer från Bulgarien, ogillar hur man i medlemsländerna tittar på hur mycket som läggs in i EU-budgeten och hur mycket man så att säga får tillbaka.
– Vi ska vara blinda för nationalitet, det är projektens kvalitet som ska avgöra.
Länder som är i täten då det gäller forskning, samt har företag och institutioner som är redo att satsa egna pengar, kan alltså få en större andel ur EU:s budget.
EU-jobb lockar inte som förr
EU-kommissionen ska också se om sitt eget hus. Antalet anställda ska skäras ned med fem procent.
– Vi ska göra mer och bättre med färre människor. EU rankas högt som arbetsgivare, men det blir allt svårare att rekrytera, särskilt från äldre medlemsländer, säger Giorgieva.
När EU inte kan konkurrera med löner, måste det ske med arbetets kvalitet. Målet är att öka rörligheten inom kommissionen och erbjuda mångsidigare jobb.
– Vi behöver också färre teknologer och fler som behärskar ledarskap.
Där som EU-jobb ofta har uppfattats som livslånga uppdrag, borde unionen i större utsträckning uppfattas som ett språngbräde för en fortsatt karriär på annat håll, säger Giorgieva. I det arbetet uppmanas anställda delta, bland annat genom att ge EU ett ansikte i sociala medier.
– Alla anställda är ambassadörer för EU. Dåliga storyer finns det nog av, och de högljudda populisterna tar mycket utrymme. Vi måste få ut de bra berättelserna.
Fakta
Budgeten ska ge tillväxt och jobb
EU:s budget finansierar insatser som medlemsländerna inte själva har råd med, samt projekt som finansieras effektivare gemensamt.
Ett tyngdpunktsområde är åtgärder som ska ta EU genom den nuvarande finanskrisen. Sådana är exempelvis forskningsprojekt och åtgärder mot ungdomsarbetslösheten.
EU:s jordbrukspolitik står för ungefär 40 procent av EU:s hela budget. Ur budgeten kommer också pengar till att utveckla landsbygden med ett särskilt stöd till glesbygdsbefolkningen i de norra och östra regionerna.
Stödmottagarna är en brokig grupp: till Finland kommer pengar exempelvis för fiberoptiska nät, fisketurism, jordbrukets miljöinsatser, skyddet av saimenvikaren, samt ett projekt där man stöder ungdomar att fortsätta i skolan.