Köpmannen lever med kunderna
En butik mitt i byn är en raritet i dagens läge. En av de få som finns kvar är R. Nordströms butik.
Asta Nordström-Johansson blev köpman 1991 när hon tog över den bybutik som hennes far och farbröder startade 1949. Butiken ligger i Gäddrag, ungefär 20 kilometer söder om Borgå centrum.
Hon säger att det priskrig som de stora kedjorna har startat är något hon inte har upplevt tidigare.
– På ett sätt är det bra, S-gruppen och Kesko har hittills sett till att priserna hålls på en hög nivå.
Hennes kunder har inte kommenterat priskriget. Därför kan hon bara gissa sig till vad de tänker.
– På något sätt vill jag tro att prissänkningarna inte ska inverka på min kundkrets. Jag hoppas att kunderna är oss trogna och inte lämnar oss i sticket.
Hon har inga möjligheter att möta kedjornas konkurrens med att gå ner i pris. Marginalerna är små och partiaffären håller priserna höga.
– Vi små köpmän har flera gånger vänt oss till partiaffären och framfört en önskan om att partihandeln skulle komma oss till mötes och sänka priserna, men det har inte lett resultat.
Många av de små butikerna hör till Tarmo Närköp-kedjan, men inte R. Nordström.
– Mamma och pappa talade om att ansluta sig, samma sak gjorde jag 1991. Men det föll på den garantisumma som krävdes för att gå med. Kedjan har sina för- och nackdelar, men garantisumman är så pass stor att det inte skulle ha lönat sig för mig.
Medan de stora kämpar om marknadsandelar, fortsätter livet i bybutiken som hittills. Årets två kämpigaste månader är januari och februari.
– Det brukar bli bättre mot våren, när sommargästerna börjar ta sig ut till sina stugor. Sommaren är högsäsong, men väderkänslig. En regnig sommar ger färre kunder.
Asta Nordström-Johansson betjänar kunder sex dagar i veckan. Hennes man kör hem varorna från partiaffären. Utan hans hjälp skulle det vara omöjligt att hålla i gång butiken.
En bybutik är ingen guldgruva. Men den har något som de stora inte kan erbjuda: ett socialt nätverk.
– Kontakterna med dem som handlar här är det viktiga. Jag tycker om att tala med kunderna. De berättar sina bekymmer för mig. De vet att jag har "tystnadsplikt", att jag inte missbrukar deras förtroende.
Bybutiken är också en tillgång för det lokala jaktlaget. Asta Nordström-Johansson tycker att svinn, som torrt bröd och gammal frukt, inte ska hamna i sopkärlet utan utnyttjas. Hon skänker det som blivit över till jägarna som utfodrar hjortarna med det.