Sveriges utrikesminister vill vara rak mot Ryssland
Efter tre månader med ny regering i Sverige signalerar utrikesminister Margot Wallström (S) att utrikespolitiken har fått en ny inriktning.
Rakare rör mot Moskva, ökad jämställdhet på alla områden och en något skarpare ton mot USA, är något av det som kan skönjas.
Wallström kastades in i hetluften så fort hon tillträdde i oktober, med Ukrainakris, ubåtskränkning och IS framfart i Syrien och Irak. Hon bidrog också genast till en het debatt själv med erkännandet av Palestina som stat.
Tre månader senare har en ny inriktning stakats ut, säger hon i en intervju med TT. Till exempel i kontakten med Ryssland. Den rödgröna regeringen säger sig omedelbart ta upp exempelvis kränkningar direkt med Ryssland och offentliggöra dem. Trots att hon kallar avspänning gentemot Moskva för en "miljonkronorsfråga", tycker hon inte att raka rör är mer konfrontatoriska.
– Nej, det är ärligare. Jag tror att Ryssland uppskattar det, att vi markerar tydligt och för en dialog. Jag tror att det på lång sikt bidrar till att få en mer normal relation till Ryssland, säger Wallström på sitt kontor på utrikesdepartementet, där hon i dagarna är omgiven av praliner, dadlar och andra julklappar från olika regeringar.
Avspänning
Sverige och EU måste protestera mot ryska folkrättsbrott, men parallellt med sanktioner måste en långsiktig strategi till för avspänning, anser utrikesministern.
– Jag tror att det kommer att handla mycket om till exempel journalisters roll, om studentutbyte, om folk-till-folk-kontakter, om sådant som kanske kan låta naivt i dag och inte ger resultat i dag men som hjälper till att bygga för en framtid som är normal mellan fria och demokratiska nationer.
Hon är kritisk mot att den förra regeringen "skar ner på den typen av demokratibistånd just när den behövdes som bäst."
USA-kritik
Alliansregeringen var sällan eller aldrig kritisk mot USA, ens när andra likasinnade nationer kunde vara det. Sverige och Storbritannien stack exempelvis ut i EU-kretsen 2013 genom att inte protestera mot att USA hade avlyssnat EU-institutioner och bland andra Tysklands förbundskansler Angela Merkels telefon.
"Jag vet vilken värld vi lever i", sade Bildt då. Wallström ser däremot USA:s avlyssning som "väldigt anmärkningsvärd".
– Jag tycker att det är självklart att man måste säga att det här är oacceptabelt, säger hon.
Men även om Försvarets radioanstalt (FRA) i Sverige, enligt dokument läckta av Edward Snowden, samarbetar nära USA:s motsvarighet NSA, ser Wallström inget skäl att se över den svenska signalspaningen.
Drönarattacker
Från Sverige var det också förhållandevis tyst om USA:s användning av drönare mot misstänkta terrorister, en användning som ökat kraftigt under president Barack Obama och enligt människorättsorganisationer kan ha skördat många civila liv.
– Jag tycker inte om det. Jag tror att det är farligt att man gör dödandet till något mekaniskt, säger Wallström däremot.
Hon lovar engagemang "på ett helt annat sätt", inte minst inom FN, för att få till stånd internationella överenskommelser om hur drönare ska få användas. Där finns ett folkrättsligt gap, anser hon.
Men om USA bör utreda misstänkta krigsbrott vill hon inte säga.
Inte 2015 års politik
Sverige har nu också trätt in på en mer feministisk eller jämställd linje som ska genomsyra utrikespolitiken, om det så gäller bistånds- eller säkerhetsfrågor. Hon summerar den med tre R: rättigheter, resurser och representation.
Bland annat vill Sverige på nordiskt initiativ driva att kvinnor alltid ska vara med vid förhandling och medling.
– Man ska inte komma med delegationer som är enkönade, i FN, i EU-sammanhang, på nationell nivå, överallt. Det är klart att det inte är 2015 års politik, säger hon.