Åskväder kan orsaka stora problem för flygplan
Då piloten Petri Pitkänen är på väg till cockpiten får han en bunt papper i handen för att kunna välja rätt rutt för sitt passagerarplan. I framtiden lär han få mer information, men färre papper.
Piloterna har i dagsläget alltid tillgång till en karta med detaljerade uppgifter om vädret på den planerade rutten.
– Vi får bland annat information om åskfronter, isbildning, och starka vindar i stratosfären som påverkar flygningen, säger Pitkänen.
Väderleksrapporterna blir hela tiden bättre, uppger gruppchef Jarkko Hirvonen på Meteorologiska institutet.
– För tillfället är prognoserna främst textbaserade, men om 10–20 år kan vi ge piloterna bilder från vädersatelliterna och radarbilder rakt in i deras terminal, säger Hirvonen.
Det är framför allt frågan om förbättrad säkerhet, men flygbolagen lär också tjäna pengar på att optimera rutterna så att det går åt mindre bränsle.
Som tvättmaskin
En tropisk storm kan ha lett till Air Asia-kraschen mellan Indonesien och Singapore för några veckor sedan. De flesta detaljerna kring olyckan är fortfarande oklara.
Pitkänen och hans pilotkolleger håller koll på väderleksrapporterna även under flygningens gång. De blir bland annat uppdaterade om hur vädret ser ut på landningsflygplatsen och på eventuella reservflygplatser.
– Åskmoln följer vi med väderradarn, som visar rakt fram. Om det kommer in sådana framför nosen så ändrar vi kurs och flyger runt molnen, säger Pitkänen.
Omvägarna kan bli ganska långa – ibland kan det vara frågan om att flyga ovanför ett annat land än planerat. De största åskmolnen går att upptäcka från flera hundra kilometers avstånd.
Trots den avancerade utrustningen kan alla plan överraskas av ett åskväder som uppstår snabbt. Pitkänen hoppas på att aldrig hamna mitt i ett stort åskväder.
– Om ena vingen träffar en uppåtgående ström och den andra dras neråt så drabbas planet av stor rörelsekraft både upp och ner. Det blir ganska mycket som centrifugering i tvättmaskin, säger Pitkänen.
Aldrig osårbara
Trots att flygplan tål det allra mesta som väderleken bjuder på kan de aldrig bli helt säkra, uppger Olli Saarela som är professor i konstruktionsteknik på Aalto-universitetet.
– Planen planeras så att de ska tåla väderfenomen upp till en gräns som sätts av myndigheterna. Gränserna är definierade så att mer allvarliga väderfenomen är tillräckligt osannolika, säger Saarela.
Under flygplansbyggen används dessutom en säkerhetskoefficient som gör att de alltid tål mer än vad som krävs.