Forskare: Sannfinländarna ett envist terrierparti
– De har inte fått något uträttat. Det är mycket prat och väldigt få förändringar, säger Feldt-Ranta.
Socialdemokraternas gruppordförande i riksdagen Jouni Backman medger ändå att partiet tvingats beakta teman som fått väljare att byta till Sannfinländarna. SDP har höjt profilen i fråga om industrin och arbetstillfällen på grund av Sannfinländarna, säger han.
– Väljarbortfallet kan till och med ha påverkat ordförandevalet. På det sättet har Sannfinländarna haft en stor inverkan på Socialdemokraternas interna verksamhet och till och med personval, säger Backman.
SFP:s gruppordförande Mikaela Nylander och Vänsterförbundets gruppordförande Annika Lapintie säger att Sannfinländarnas politik utformas av partiledaren Timo Soinis retorik.
– Han kommer inte så mycket med riktlinjer över hur han vill se saker och ting i samhället. Det är retoriken före innehållet, säger Nylander.
Ändrar agendan
Forskaren Mari K. Niemi vid Åbo universitets center för riksdagsforskning beskriver Sannfinländarna som politikens terrier som lyft upp nya frågor på agendan i riksdagen. Andra partier har tvingats fundera på sin inställning till framför allt invandring, EU och svenskans ställning.
– Sannfinländarna har skakat om frågor som setts som självklarheter och litet tabubelagda. Också i opposition har partiet lyckats smyga in sin egen agenda i andra partiers riktlinjer och program, säger Niemi som bor i Glasgow i Skottland.
Hon anser att Sannfinländarnas retorik inte handlar enbart om sloganer.
– Hur mycket skulle vi i annat fall tala om invandring nu? Man kan ju inte föra en särskilt bra invandringspolitik om man inte sätter sig in i frågan och kan motivera sina åsikter. Sannfinländarna sväljer inte längre den vanliga jargongen. De hänger fast vid byxbenet som en terrier och kräver svar.
”Samma klagovisa i tre år”
Backman håller med om att Sannfinländarna medfört nya element i den politiska debatten, men han tycker att partiet stagnerat.
– De har sjungit nästan samma klagovisa i tre år. Sannfinländarna har inte medfört något nytt i riksdagsarbetet som många i andra partier förväntade sig, säger Backman.
Nylander säger att Sannfinländarna varit tydligast i fråga om sin EU- och eurokritik och kritiken av stödet till krisländerna.
– Men det dröjde jättelänge innan Soini sade att han inte vill att Finland lämnar euron. Också i fråga om euron har Sannfinländarna kritiserat de beslut som ligger på bordet utan att komma med alternativ, säger Nylander.
Feldt-Ranta sitter i förvaltningsutskottet som Jussi Halla-aho (Sannf) blev ordförande för efter valet.
– Nu fyra år senare kan vi konstatera att de inte haft någon som helst inverkan. De några lama försök de gjort i utskottet stötte på motstånd, säger hon.
Lapintie konstaterar att parlamentarismen visat sin styrka genom att Sannfinländarna inte kunnat ändra på till exempel flyktingpolitiken.
Sannfinländarna har efter sin skrällseger bidragit främst med tomt skrammel – mycket missnöje men lite konkreta handlingar, säger riksdagsledamoten Maarit Feldt-Ranta, som leder Finlands svenska socialdemokrater FSD.