Nödcentralen svarar bara på finska
Telefonerna i joursalen i Kervo blinkar till då nödsamtalen kommer in. Tjugo utbildade operatörer svarar när det ringer, men bara två av dem klarar av att föra ett samtal på svenska.
Arton av tjugo operatörer har en lapp med texten ”Ett ögonblick, jag förenar er till någon som kan prata svenska” framför sig, för att de på ett smidigt sätt ska kunna meddela kunden om att den får service på svenska.
– Tidigare hade vi inga regler för hur operatörerna skulle svara om en svenskspråkig person ringde. En del försökte tala en knagglig svenska, medan andra frågade kunden om han eller hon talade finska. Bägge tillvägagångssätten fick mycket negativ kritik, och därför kopplar vi numera alltid den som talar svenska till en svenskspråkig operatör, säger ledande nödcentralsoperatören Linda Lindström.
Svenskspråkiga måste vänta
Sedan nödcentralen i Lojo blev en del av den i Kervo har de svenskspråkiga samtalen ökat markant, uppger Lindström. Trots det svarar personalen endast ”hätäkeskus” i telefonen.
Hur är det möjligt att ni bara svarar på finska, Linda Lindström?
– Jag har inget klart svar på det. Antagligen för att det sparar oss några sekunder.
För att garantera att en operatör kan ta sig an de svenskspråkiga samtalen finns det alltid minst två i arbete samtidigt som behärskar språket. Dessutom brukar en av dem fungera som uppföljare, vilket i praktiken betyder att personen inte svarar i telefon men kan stå till tjänst om svenska behövs. Råkar ändå båda vara upptagna kan en svenskspråkig kund bli tvungen att vänta på hjälp.
Nödcentralen i Kervo har flera gånger framfört önskemål till Räddningsinstitutet om en svenskspråkig kurs för att försäkra sig om att ha svenskkunnig personal även i framtiden. Någon sådan kurs går inte att ordna, uppger Räddningsinstitutet. Den som vill bli nödoperatör måste utbilda sig på finska.
– Det är praktiskt och ekonomiskt omöjligt för oss att ordna en helt svenskspråkig nödoperatörskurs, säger Pekka Rantala, utbildningsplanerare på Räddningsinstitutet.
Enligt honom finns det inte personal som skulle kunna leda en sådan utbildning på svenska i Kuopio, där institutet är beläget.
– Om sådana lärare kunde vaskas fram skulle summorna för engångsutbildningen bli astronomiska. Det går helt enkelt inte.
Lokalkännedom behövs
I den utbildning som pågår just nu deltar två svenskspråkiga studerande, som bägge har avtalat arbete vid nödcentralen Kervo. Av 90 studiepoäng hör 4 till språkstudierna i svenska. Den som vill arbeta som nödoperatör och uttryckligen vill studera på svenska kan välja att först bli polis och då gå den svenska kursen på polishögskolan i Tammerfors.
Vid årsskiftet ska nödcentralen få ett nytt operativsystem som gör att de ska kunna kommunicera bättre med varandra via en chatt på dataskärmen. Det nya systemet ska också råda bot på den bristande lokalkännedomen bland personalen. Enligt Linda Lindstöm har den försvagats märkbart i och med att tre nödcentraler blev en.– Det nuvarande operativsystemet känner inte igen gatunamn om de är felskrivna. Det har varit svårt för våra operatörer att lära sig hur nya gatunamn ska skrivas.
Linda Lindström råkade själv ut för en situation då hon inte kunde stava gatunamnet rätt. Det var fråga om Pehr Sommars gata i Ekenäs. Då hon inte hittade platsen på kartan försökte hon positionera personen med hjälp av en gps-signal till telefonen, som heller inte lyckades ge en exakt position. Till sist larmade hon den polisenhet som befann sig närmast.
– Anmälaren hade sagt att gatan ligger bredvid gamla Kassler. Polisen i Ekenäs visste genast var den låg, och kunde utreda fallet. Där ser man hur viktigt det är med verklig lokalkännedom.