Ärkebiskopens ursäkt väcker diskussion
Ärkebiskop Kari Mäkinens ursäkt till de sexuella minoriteterna har väckt reaktioner i landet. De aktiva inom de västnyländska församlingarna ser ursäkten som en positiv sak.
Det var under öppningen av Finlandsarenan i Björneborg i måndags som ärkebiskop Kari Mäkinen bad om ursäkt av de sexuella minoriteterna.
Han sade att de sexuella minoriteterna i Finland osynliggjorts och till en del uteslutits av både kyrkan och samhället under de senaste årtiondena.
Hans uttalande har väckt en del reaktioner runtom i landet.
En av dem som inte varit helt nöjd med Mäkinens uttalande är SFP-politikern och kyrkligt aktiva Stig Kankkonen från Esbo. Han är kyrkligt aktiv och bland annat kyrkomötesombud.
– När man som ärkebiskop gör ett anförande på en dylik tillställning måste man vara väldigt tydlig i hur man yttrar sig. Jag anser att det är speciellt vitalt i en så här viktig fråga, säger Kankkonen.
Enligt honom var Mäkinens uttalande oprecist.
Kankkonen undrar även ifall ärkebiskopen och kyrkan är på samma linje eller och om ärkebiskopen också ber om ursäkt för det som står skrivet i bibeln och det som kyrkan i dag lär.
– Jag tolkar det här talet som att han eventuellt gick emot kyrkans linje när det gäller till exempel synen på utlevd homosexualitet och på äktenskapet som ett förbund mellan en man och en kvinna.
Kankkonen instämmer dock i delar av ärkebiskopens tal.
– Det är klart att man ska be om ursäkt då man begått ett fel. Det gäller både inom kyrkan och överallt i samhället, men det jag vill lyfta fram här är att det för mig blev oklart vad han bad om ursäkt för.
Många olika tyngdpunkter
Anders Lindström, kyrkoherde i Ekenäs församling, säger att uttalandet inte kom som en blixt från klar himmel.
– Frågan har varit aktuell under en längre tid och det viktiga är att man ser på ärkebiskopens uttalande som ett ytterligare steg i diskussionen. Det är viktigt att diskussionen finns och nu hoppas jag att den kan fortsätta i en positiv anda.
Han säger att han spontant tänker på att uttalandet kom rätt så lämpligt med tanke på att den svenska ärkebiskopen berört liknande frågor bara några veckor tidigare.
– Det att det blivit en större grej här i Finland kan bero på att svenskarna redan tidigare bearbetat frågan kring sexuella minoriteter mera, säger Lindström.
På frågan huruvida ärkebiskopens uttalande gick emot kyrkans linje svarar han så här:
– Ärkebiskopen gick enligt min mening inte emot kyrkans linje. Folkkyrkan i Finland är en kyrka med många olika tyngdpunkter och betoningar. Ärkebiskopen visade genom sitt uttalande hur han önskar att utvecklingen inom kyrkan skall vara. Det är biskopars uppgift att visa riktning och mod.
Ger möjlighet till diskussion
Ann-Sofi Nylund, kaplan i Hangö svenska församling, tycker att ärkebiskopens uttalande var bra.
– Det är viktigt att det från kyrkans sida kommer ett ställningstagande i frågan och det är av betydelse att det är just ärkebiskopen som uttalat sig, säger Nylund.
Hon säger att kyrkan överlag varit lite för tyst i frågor som berör acceptansen av sexuella minoriteter.
Nylund har inte hört några reaktioner från församlingsmedlemmar under veckan.
– Det är dock klart att ett uttalande i den här frågan ger möjlighet till diskussion inom kyrkan i sin helhet och även människor emellan på ett lokalt plan.
Hon säger att vi behöver få tala öppet om de här frågorna. Det här är ett steg mot rätt riktning.
– De som tillhör en sexuell minoritet och har en kristen tro kan på grund av hörda negativa röster ha känt sig utanför i kyrkan.
Hon säger att det här sänker tröskeln för dem avsevärt och ger dem rum att finnas till i kyrkans gemenskap, både med sin sexuella läggning och med sin tro.