Nerfrusen jord gläder bonden
Den kalla vintern har fört med sig tjäle i marken för första gången på några år. Nu håller åkrarna även de tyngsta maskiner som behövs för kalkning.
KYRKSLÄTT Temperaturen visar på -14 grader men på Henry Wikströms arrendeåkrar i Oitbacka pågår full aktivitet. Jordbrukaren från Sjundeå har beställt kalkning av åkern, något som inte har varit möjligt att göra de två senaste vintrarna.
– Marken måste vara frusen, annars bär den inte maskinen med hela lasset. Totalt väger maskinen med kalk och allt en tjugo ton, säger han.
De här åkrarna har han arrenderat i bara två år, så det är första gången han kommer åt att kalka dem. Kalkning behövs för att höja markens pH-värde, som i sin tur påverkar växternas förmåga att ta till vara de näringsämnen jordbrukaren gödslar sina skiften med.
– Gödslingen av åkrarna är mycket begränsad nu för tiden, men för att växterna ska kunna få i sig det lilla man får sätta dit så behöver de kalk. Kalkningen ger en viss skördeökning men med de nuvarande låga spannmålspriserna är det svårt att få det lönsamt, säger Wikström.
Kölden luckrar upp
Han odlar råg höstvete, vårvete, korn och havre på både arrenderade och egna åkrar i både Kyrkslätt och Sjundeå, där han har sitt eget jordbruk.
Fastän han själv fryser i kylan välkomnar han den stränga vintern för markens skull.
– När marken fryser luckras den upp och spricker, vilket bättrar på markstrukturen. Markpackning blir ett bekymmer när de våta höstarna slammar igen åkrarna. Mer uppluckrad mark släpper bättre igenom vatten när det regnar, och så hålls näringsämnena kvar i jorden i stället för att sköljas bort. Det är en miljöåtgärd också.
Sura siffror
Också Jan Drugge, distriktsförsäljningschef på Nordkalk, är glad för att det är kallt.
- Korrigerar jordens surhet.
- Förbättrar markens smulstruktur. Den gör marken lättare att bearbeta och får jorden att torka snabbare. En god markstruktur förhindrar markpackning och minskar risken för erosion.
- Minskar på urlakningen av fosfor, vilket betyder att fosforn inte rinner ut i våra vattendrag.
- Kalkningsämnen är viktiga källor av spårämnen och ökar mikrobverksam-heten.
- Källa: Projektet Näringsurlakningen under kontroll 2009-2014, ett samarbete mellan producentorganisationerna och Nylands NTM-central
– Nu borde alla jordbrukare vara aktiva, för nu kommer man ut till och med på sådana åkrar dit man annars inte kommer. Tjälen är på sina ställen upp till 60 centimeter djup, säger han.
Att kalkning behövs visar också siffrorna.
– Finland är ett surt land. pH-värdet på åkrarna är i medeltal 5,9. För att åkrarna ska klassas som åkrar med god bördighet borde pH-värdet vara 6,5, säger Drugge.
Det behövas ett lastbilslass, eller ungefär 40 ton, kalk per finländsk gård för att nå det värdet på tjugo år.
– Vi har slappat med kalkningen för länge. Det är en åtgärd som är lätt att sätta åt sidan, eftersom nackdelarna av att låta bli att kalka inte märks genast utan kommer så småningom. Om man inte kalkar är det heller ingen idé att gödsla, eftersom man inte får ut nyttan av gödseln.