Problematiskt för Pojoviken
Västra Nylands vatten och miljö konstaterar att antalet punktbelastare i Raseborgs vattenområden har minskat.
Huvuddelen av Raseborgsområdets punktbelastning kommer från områdets två största avloppsvattenreningsverk. Dessa är Skeppsholmens reningsverk i Ekenäs och Karis-Pojo reningsverk, vars renade avloppsvatten började ledas till Pojovikens innersta del i början av sommaren 2007.
Belastningen från Skeppsholmens reningsverk har minskat ytterligare till följd av en del förbättringsåtgärder i reningsverket och reningsverket har länge fungerat utmärkt. Till följd av att man tagit det nya reningsverket för Karis och Pojo i användning har totalbelastningen minskat betydligt. Detta är synnerligen positivt med tanke på Pojoviken och det utanför liggande havsområdet.
Stormossen hjälpte upp
Även på annat håll inom kontrollområdet har det skett förändringar i punktbelastningen. Reningsverket vid Tvärminne zoologiska station stängdes i november 2011 och Lappvik reningsverk i slutet av år 2012. Vattnen från dessa områden leds numera till Stormossens reningsverk. Till följd av FN-steels konkurs upphörde belastningen därifrån på försommaren 2012.
I Svartån ser man klart att punktbelastningen upphörde år 2007. Speciellt tydlig är förbättringen av vattnets hygieniska kvalitet i åns nedre lopp. Åns vattenkvalitet är nu för tiden rätt lika utmed hela avsnittet. Effekterna från den diffusa belastningen är tidvis ganska tydliga, men allmänt taget är vattenkvaliteten bättre än före år 2007. I Fiskarsån har vattenkvaliteten förbättrats något sedan 1980-talet, efter det, att punktbelastningen från Fiskars samhälle upphörde.
Problembarnet Pojoviken
Allmänt kan man konstatera, att det största problemet inom undersökningsområdet är de årliga syreproblemen i Pojoviken. Det försämrade syreläget leder tidvis till en inre belastning, då närsalter börjar lösas ur bottensedimenten. Huvudorsaken till detta är den för stora belastningen i kombination med den komplicerade vattenomsättningen. Kustområdena lider även av övergödning i någon mån. Det ses som rikliga växtplanktonmängder och grumligare vatten, i värsta fall som syrebrist i de djupare vattenskikten.