Omställning födde uppror på bruket
Under tidigt 1900-tal väckte förändringar i brukssamhället Billnäs helt nya reaktioner hos arbetarna. Matias Kaihovirta har forskat i en tid med tankeväckande paralleller till i dag. Nu fördjupar han forskningen i finlandssvensk arbetarhistoria.
RASEBORG För drygt 100 år sedan stod det gamla järnbruket i Billnäs inför stora omställningar. Produktionen ändrades och traditioner började luckras upp. Bruksledningens handlingar ledde till missnöje, en oro inför framtiden och slutligen uppror.
– Det här handlar om en tid då Finland verkligen förändrades. Det var en våldsam tid i finländsk historia. Bruket i Billnäs sticker ut som det som drabbades värst av terrorn i Västnyland, säger Matias Kaihovirta, nybliven doktor i historia från Åbo Akademi.
Kaihovirtas avhandling Oroliga inför framtiden visar hur det harmoniska Billnäs blev en skådeplats för oro och konfrontationer åren 1900–1920. Forskningen utgår från den vanliga arbetarens perspektiv, men visar också hur vi i dag kan relatera till händelserna.
Från lugn till oro
Den första konflikten under den oroliga epoken i Billnäs var en tvist om löner, fackanslutning och den omställning som följde på att bruket expanderade till en fabrik. Plötsligt behövdes många nya arbetare. De kom utifrån och började konkurrera med de tidigare arbetarna.
– Invånarna blev upprörda för att bygdens söner och döttrar tvingades flytta till Helsingfors för att hitta jobb, medan brukspatronerna anställde billigare finnar, förklarar Kaihovirta.
Överlag handlade konflikterna om att brukspatronen, som snart ersattes av en aktiebolagsledning, inte brydde sig om de gamla arbetarna.
– Ute i stugorna började man tala om hur herrarna glömt sitt ansvar.
Efter den så kallade prästlönekonflikten 1901 fortsatte motståndet med storstrejken 1905–1906 och nådde sin kulmen i och med inbördeskriget 1918.
– Det var en stor tragedi. 54 män dog i kriget, främst i fånglägren, säger Kaihovirta.
Språk, spel och klass
I Kaihovirtas avhandling står den vanliga människan och folkligt politiskt agerande i blickfånget.
– Det handlar om hur arbetaren beter sig för att kringgå regler. Det kan handla om slagsmål, olovliga rökpauser, att ta en så kallad blå måndag eller förstärka traditioner. Man kunde buga och bocka öppet men sedan visa missnöjet på andra sätt.
Kaihovirta lyfter upp sådant som ofta ignoreras då man skriver historia, händelser som anses irrelevanta för de stora processerna, men som är viktiga för den vanliga människan. Språk, genus, religion och klass är viktiga aspekter.
Närmare inbördeskriget är det till exempel viktigt att komma ihåg att det i Billnäs fanns även svenskspråkiga röda. De röda upprätthöll brukets traditioner men spelade också ett spel typiskt för tiden.
– De röda som fängslades i lägren skrev till bruksledningen och påtalade att man alltid haft ett gott förhållande, och att ledningen hade ett ansvar för dem. Bruksägarna svarade med att man var villiga att ta tillbaka dem om de anpassar sig. Arbetarna ansåg sig ha blivit vilseledda av agitatorer. Upproren var inte deras fel, säger Kaihovirta.
Det fascinerande Billnäs gav temat
Kaihovirta är ursprungligen från Österbotten men bor i dag med sambo och två döttrar i Billnäs. Då kärleken förde honom till bygden fastnade han även för det fascinerande samhället.
– Då jag besökte trakten för första gången blev jag intresserad av de slående brukssamhällena. Den svenskspråkiga arbetarrörelsen intresserade redan under studietiden så jag föreslog temat för min handledare.
Ekenäsbon Sture Lindholms första bok om tiden kring inbördeskriget 1918 gav en första inblick. Magisteravhandlingen skrev Kaihovirta därefter om Billnäs återhämtning efter kriget.
– I ett samhälle där vinnarna var en minoritet och förlorarna en majoritet var det intressant att se hur vardagen forsätter.
Kaihovirta ser att det just nu finns ett stort intresse för tiden kring och vardagen under inbördeskriget.
– En del handlar om att kriget länge varit tabu men mycket också om att det börjat väcka intresse hos unga.
I Västnyland är Sture Lindholms böcker, liksom Anna Lindholms färska Projekt Ines, goda exempel. Kriget väcker till och med intresse utomlands. Under hösten har Kaihovirta deltagit i Sveriges radios reportage om inbördeskriget och presenterat livsöden ur sin avhandling.
Paralleller till i dag
Även i doktorsavhandlingen vill Kaihovirta visa innebörden i vardagen. Med hjälp av bevarade muntliga berättelser, brev och tidningsinsändare når han ner till vad som kallas mikrohistoria. Resultatet är en bild av hur förändringar i ett samhälle man trodde var stabilt och tryggt plötsligt förändras och väcker oro och motsättning.
– Man kan pejla det här till dagens politik och hur man förhåller sig till vad som händer i samhället, säger Kaihovirta.
Man kan även jämföra bruksarbetarnas reaktioner med vilka uttryck vi i dag känner till för folkligt politisk agerande, alltifrån strejker till de populistiska partiernas frammarsch.
– Det är viktigt att tänka på likheterna i dessa tider av ekonomiska utmaningar. Det finns tendenser till motsättningar även i dag. Lyckligtvis är de inte lika djupgående, men inte heller under tidigt 1900-tal kunde man förutse följderna, säger Kaihovirta.
Precis som i Billnäs för 100 år sedan reser sig folket då de är oroliga för att deras rättigheter och trygghet inskränks. Avhandlingens titel Oroliga inför framtiden syftar på just detta.
Tillbaka till Västnyland?
Efter avhandlingen kommer Kaihovirta nu fortsätta forska i arbetarhistoria vid Åbo Akademi men går vidare till större perspektiv. Så sent som förra veckan fick en forskargrupp som Kaihovirta ingår i stöd på hela 355 000 euro från Konestiftelsen.
– Vi ska se på språk och identitet i den svenskspråkiga arbetarrörelsens historia. Min forskning blir ett delprojekt.
Kaihovirta ska studera politikern Karl H. Wiiks framträdande bruk av det svenska språket och hans syn på finlandssvenskhet som mera civiliserad än finskhet i sin agitation. Argumenten stötte Kaihovirta på i materialet till sin avhandling då Helsingforsbon Wiik även agiterade i Billnäs under tidigt 1900-tal.
I framtiden hoppas Kaihovirta att språktematiken kan föra hans forskning tillbaka till Västnyland.
– Det skulle vara intressant att forska i vad som händer då trakten industrialiseras på 1950- och 1960-talet och finskspråkig befolkning flyttar in.
Där går parallellerna återigen till vad som hände i Billnäs då ny befolkning flyttade in under tidigt 1900-tal.