Vanligast att invandrare integreras på finska
I Evitskog har tjugo personer precis fått veta att de beviljats asyl. De och de flesta andra asylsökande i Västnyland får integrationsutbildning på finska. Men finska är inget lätt språk, har man konstaterat.
VÄSTNYLAND Av 40 000 invandrare som mellan åren 2012 och 2014 bosatte sig i Finland kunde omkring 5 500 ha integrerats på svenska – om deras integrationsspråk hade följt kommunens språkliga struktur. Det visar beräkningar som Mika Helander vid Åbo Akademi gjort.
Det vanliga är ändå att invandrarnas integrationsutbildning sker på majoritetsspråket finska, så även i Västnyland. I Raseborg går minderåriga asylsökande barn i den finska skolan Kiilan koulu i Karis, i Kyrkslätt ges undervisningen vid Nissnikun koulu.
Undervisas i Lojo
Till Ingå väntas drygt femtio ensamkommande asylsökande barn inom de närmsta veckorna. Av dem är endast fjorton barn läropliktiga. De kommer att bo i Kårkullas fastighet Heimgård och får troligtvis sin undervisning vid Merituulen koulu, säger Mari Manninen på Röda Korset.
De fyrtio som ska bo i Ingahemmet omfattas inte av läroplikten men får sin undervisning bekostad av Röda Korset. Manninen, som är chef för flyktingförläggningen Harjulinna i Sjundeå, berättar att Kanneljärven opisto kan bli ett alternativ för Ingahemmets invånare.
– Där får också ungdomar från Sjundeå undervisning. Men de som inte är läs- och skrivkunniga undervisas hemma.
Tjugo fick asyl
Vid förläggningarna i Kyrkslätt – Aavaranta och Evitskog – koordinerar Henry Clay Ericsson den frivilliga finskundervisningen. Det har visat sig att finskan är ett svårt språk:
– Den första entusiasmen över kurserna i finska har svalnat en aning. Kanske man börjat inse att finska är ett knepigt och annorlunda språk. Kurser i svenska har diskuterats, men ännu inte funnit sin målgrupp.
Finska är tyvärr inte till någon större nytta för den som inte får stanna i Finland, konstaterar Ericsson.
Stanna här, det får tjugo asylsökande på flyktingförläggningen i Evitskog. De har nyss beviljats asyl.
– Det är fint att beslutsprocessen börjar röra på sig. Det höjer stämningen bland de många som går och väntar på beslut, säger Ericsson.
Läs gärna mer om integrering här: http://special.hbl.fi/spraka-pa-svenska/