Eleven ska få det lättare förstå målen
Lärare välkomnar varmt en mångsidigare utvärdering av elevernas skolprestationer. Genom verbal bedömning kan man bättre lyfta fram barnens styrkor och framsteg.
I den nya läroplanen för grundskolan som gäller från och med nästa höst betonas elevernas möjligheter att själva kunna påverka sitt skolarbete och hur det utvecklas.
Medverkan lyfts fram som en viktig del, säger Elisabet Ehrstedt som är rektor för Katarinaskolan i Karis.
– Det är en av de stora sakerna i läroplanen, säger hon och berättar att Katarinaskolan redan under en längre tid arbetat med målet att eleverna ska göras uppmärksamma på sina goda sidor.
I den nya läroplanen understryks den här aspekten ännu mer.
– Bedömningen ska vara uppmuntrande och hjälpa eleverna att bygga upp sitt självförtroende och sina styrkor.
Ehrstedt säger att skolorna kanske inte alltid lyckats förmedla vad och vilka faktorer som påverkar betygsättningen.
Med i täten
Katarinaskolan är med i första ledet när den nya läroplanen diskuteras och introduceras i Raseborg.
Elisabet Ehrstedt är medlem i den styrgrupp som går i genom arbetet i stort.
Tove von Schantz, lärare för klass 6 A, sitter med i den grupp som diskuterar bedömningen i skolan. Den här biten upplevs som så viktig att staden har en egen arbetsgrupp för den.
Alla sjätteklassare i Katarinaskolan deltar också i ett försök till självutvärdering, i vilket eleverna tillsammans med föräldrarna en gång i månaden bedömer sina egna prestationer. Projektet är skolans eget, men erfarenheterna från det kommer att användas då utvärderingen planeras vidare inom staden.
Självbedömningen är en av ingredienserna i den nya läroplanen.
– Eleverna ska bli mer medvetna om sin egen inlärning och hur de kan styra sitt eget arbete. Var står jag, vart vill jag komma?
– Vi hoppas att det också väcker ett större samarbete mellan hemmen och skolan, säger Tove von Schantz.
Även skepsis
Sofia Berlin, lärare för klass 6 B, säger att självutvärderingen kommer att ligga som grund för utvecklingssamtalen mellan läraren, eleven och föräldrarna. Hon hoppas också att bedömningen leder till mera diskussion i hemmen, det vill säga mellan eleven och föräldrarna.
Sofia Berlin berättar att självutvärderingen mötte en del kritik då den nyligen presenterades på ett föräldramöte. En del befarade att utvärderingen tar mycket tid, andra lyfte fram att barnen redan nu bedöms i så många sammanhang.
– Vi måste komma ihåg att det här är ett första utkast, säger Berlin och förklarar att modellen och processen kan justeras efter hand.
– Nu gör vi utvärderingen en gång i månaden för att få in tillräckligt med erfarenhet och material, men också det är något som vi kanske måste ändra på. Tanken är att utvärderingen inte behöver göras varje månad, säger Tove von Schantz.
Den första omgången med självutvärderingar har redan flutit in, och innehållet imponerar på henne.
– Jag tycker att eleverna är mycket realistiska och medvetna.
Mer verbal bedömning
När det gäller betygen och bedömningen i framtiden är några riktlinjer redan klara i Raseborg.
En är att alla stadens skolor följer samma principer för när siffervitsorden kommer in i bilden.
Kommunerna och städerna kan besluta att de enskilda skolorna själva får avgöra den saken, men Raseborg går alltså in för en uniform linje. Det lutar mot att sifferbedömningen tas in från årskurs fyra eller fem, berättar Tove von Schantz.
Klart är också att den verbala bedömningen kommer att öka. Eleverna kommer därmed att få en utförligare skriftlig beskrivning av sina prestationer.
Tanken är att den nya verbala bedömningen helt eller delvis ersätter dagens verbala bedömning, som bygger på en skala ("Utmärkt", "God" och så vidare).
– Hela bedömningen blir mångsidigare. Det blir lättare att också lyfta fram de styrkor som alla har, säger Elisabet Ehrstedt.
Samtidigt poängterar hon att den verbala utvärderingen inte får bli beroende av lärarens förmåga att formulera sig i skrift, en kunskap som naturligt varierar från person till person.
Respons mellan eleverna
I Katarinaskolan används redan i dag nya och alternativa sätt att bedöma. Som ett exempel nämner Tove von Schantz att hon i samband med elevernas presentationer av sina arbeten kan använda så kallad kompisrespons, feedback mellan eleverna.
– Det har bidragit till en trevlig atmosfär och det stärker barnens självkänsla.
I fråga om att kunna ge uppbyggande kritik finns det mycket att förbättra också inom vuxenvärlden, konstaterar Sofia Berlin.
Målet inte samma för alla
Vilket mål har eleven? Det är en av de viktigaste frågorna, säger Elisabet Ehrstedt och förklarar att högsta betyg inte behöver vara den självklara fixpunkten för alla. Också till exempel en sjua på betyget kan vara ett gott resultat för en elev som har svårigheter i just det ämnet, säger hon.
– Det är viktigt att inse att man inte måste vara bra på allt, säger Tove von Schantz.
– Vissa saker tvingas man lägga ner mera tid på än andra. Det är också viktigt att lära sig att välja. Det måste man också göra senare i livet, säger Sofia Berlin.
- Utvärderingen av eleven sker under hela läsåret och består av flera olika moment, som kan variera mellan de olika skolorna.
- Bedömningen är en del av den dagliga undervisningen och ges i både muntlig och skriftlig form.
- Under läsåret kan man också ge mellanrapporter i skriftlig eller muntlig form, eller bådadera. Det kan ske till exempel till jul eller vid sportlovet; praxis varierar.
-
Också utvecklingssamtalen kan ses som en del av bedömningen.
Läsårsbetyg ska ges efter varje läsår. Det är skrivet i lagen. I betyget beskrivs verbalt eller med siffror hur väl eleven uppnått målen i de olika ämnena.