Nu bävar de för vinterns ankomst
Den finska vinterns köld, mörker och snö var det tema som väckte mest frågor när en grupp gymnasieelever höll föredrag om Finland för invandrarna i Evitskog.
Påverkar kölden ert arbete? Hur kan fåglarna leva här på vintern? Hur rör ni er på vintern? Blir ni deprimerade på vintern?
Frågorna om överlevnadsknep för den finska vintern var legio då ett fyrtiotal män hade slutit upp för att lyssna på det föredrag om Finland som en grupp studerande från Kyrkslätts gymnasium höll på flyktingförläggningen i Evitskog i onsdags. Föredraget var en del av de studerandes engelskaundervisning och hölls alltså på engelska.
– Alla är rädda för vintern, säger Feras Kadhem, som agerar tolk under föredraget, för det är många här som inte förstår engelska.
Och visst blir kontrasten stor mellan de snötäckta landskap från Koli som de studerande visar upp och de många bara fötterna i flip flops i salen.
– I Irak har vi inte en lika hård vinter, tolkar Kadhem deltagarnas kommentarer.
Inte ens uppe i bergen?
– Nej, inte där heller. Eller kanske bara en månad.
När de studerande berättar om bastun och säger att vi badar bastu för att hålla värmen tar invandrarna dem på orden.
– Vi har ingen bastu här, hur ska vi då göra? Var finns det en bastu? undrar de efter föredraget.
Blev bekanta med Tove Jansson
Men de studerandes föredrag handlade inte bara om vintern. De berättade också om finska traditioner, om vardagslivet och om finlandssvenskar. Berömda finlandssvenskar som nu är bekanta i Evitskogsförläggningen är bland annat Tove Jansson, Jean Sibelius, Linus Torvalds och Carl Haglund.
– Det var intressant att hålla föredrag för en större grupp. Vanligen pratar vi bara för varandra, säger Jasmin Piltz.
– Vi måste försöka förklara allt ganska simpelt och inte ta upp så invecklade saker. Det har varit roligt, vi har inte gjort något liknande tidigare, säger Dennis Backman.
Att jobba med en tolk var också en ny sak för de studerande.
– Jag fick bilden att de flesta bara förstod vad tolken sade och inte vad vi sade, säger Backman.
Tröttnade på verb
Idén till föredraget kom från läraren Lena Ray, som tyckte att det var dags att pröva på något nytt.
– Ibland blir man bara så trött på att hålla på med oregelbundna verb så man måste hitta på något annat, säger hon.
Hon är nöjd med hur det hela förlöpte.
– Det var en mycket positiv tillställning, tycker jag. Jag är stolt över mina elever.
Nästa vecka ska femton studerande från gymnasiet också göra sitt dagsverke på flyktingförläggningen i Aavaranta.
Linda Basilier, ordförande för Röda Korset i Kyrkslätt, tycker att föredraget är ett bra exempel på samarbete med skolor.
– Genom att eleverna kommer dit och träffar invandrarna lär de också känna dem. Det hoppas vi att ska minska det rasistiska tänkandet, säger hon.
Motivationen tryter
De studerande var de första som bidrog till en serie allmännyttiga föredrag som ska hållas på flyktingförläggningen under hösten. Föredragen koordineras helt av frivilliga krafter och ska framöver behandla bland annat det finska utbildningssystemet, Finlands borgar och Finlands industri.
Dessutom ordnas det språkkurser i finska på tre olika nivåer.
– På A-nivån är de som inte kan skriva vårt alfabet, B-nivån är för dem som kan vårt alfabet men ändå pratar bara sitt eget språk. De som är på C-nivån kan lite engelska, säger Henry Clay Ericsson som koordinerar kursutbudet och föredragen.
Samma upplägg fungerar också på förläggningen i Aavaranta. I Hila, där 40 ungdomar bor på Esbo församlingars lägergård, är språkundervisningen arrangerad av Esbo.
Totalt drivs språkkurserna i Kyrkslätt av cirka 20 frivilliga lärare, av vilka en del har lärarbakgrund.
– Ett av våra problem är motivationen hos deltagarna. De som bor här har en femtio procents chans att få stanna här. Varför skulle de då vara intresserade av att lära sig ett så konstigt språk som finska? I en undervisningsgrupp är det kanske två-tre som är intresserade på riktigt.
Nya frivilliga behövs
Ett annat problem som så småningom kan drabba både språkundervisningen och annan frivilligverksamhet är de frivilligas krafter.
– Jag börjar se tecken på en viss burn out bland de frivilliga. Det behövs nytt blod, nya människor som tar över emellanåt. Att stå och sortera kläder i någon källare är inte världens sexigaste jobb.
Nya frivilliga hoppas också Röda Korset i Kyrkslätt på. Nästa vecka ordnas en kurs för sådana som är intresserade av mångkulturell vänverksamhet (se faktaruta).
– Vi behöver speciellt verksamhet till Aavaranta, för där har det inte riktigt kommit i gång något annat än språkkurser. Det kommer hela tiden nya invånare dit så de har inte velat dra i gång något regelbundet ännu.
Senast i går kom en grupp invandrare till Aavaranta, som nu inhyser närmare 370 invandrare.