Allt fler spår nystas upp i lägret
En tysk soldats vardag i miniatyr. Det kan utgrävningarna av det krigstida baracklägret i Hangö nu visa upp. Dessutom ger intervjuer och tyska livsöden nya vinklingar.
De senaste månaderna har arkeologen Jan Fast intervjuat Hangöbor, jagat livsöden ända till Tyskland, grävt fram flera föremål ute på Tulludden och föreläst om det tyska permissionslägret. Bland fynden är han mest nöjd med den bild av vardagen som sommarens och höstens föremål nu förmedlat.
– Att hitta en österrikisk pilsnerflaska tillsammans med en avbildad edelweiss i sanden i Hangö. Det är ganska otroligt.
De nya fynden är dels militära men främst civila, bland annat från lägrets avstjälpning. Bland de senaste finns en mängd matkonserver, en ljusstake för en julgran, cigarettpaket, mynt, champagne, parfym och läskflaskor. En mängd fynd har bevarats orörda tack vare att området varit stängt och frihamnen inte utvidgats mot det gamla lägerområdet.
– Som arkeolog är det lätt att man förivrar sig i sådana här projekt, men jag vill nog påstå att vi hittat mera än vad jag trodde på tidigare, säger Fast.
Utgrävning i sommar igen
Senast i oktober fick Hangöbor och andra intresserade igen delta i en del av utgrävningen. Nu behövdes hjälpen även då man hittat nya fyndrika platser att gräva på. Likadana utgrävningar där allmänheten fick hjälpa till ordnade Fast för skolorna i våras och för andra intresserade i två repriser under sommaren.
– Nu blir det paus över vintern men vi fortsätter nästa år. Alla är välkomna.
Under vintern ska Fast och Hangö museum se över vilka föremål som kan passa i den utställning som väntar 2018. Just nu är mängderna så stora att en sållning behövs.
Intervjuerna har påbörjats
VN skrev om lägret senast i juli. Enligt Fast väckte artikeln extra intresse för projektet.
– Den gav faktiskt några nya intervjuer. Det är verkligen uppskattat.
Just intervjuerna har han kunnat börja fokusera på under hösten. Runt femton personer med minnen från lägret står nu på listan. De är mycket viktiga men ännu konfidentiella.
– Tack vare stödet från sparbanksstiftelsen i Hangö har jag kunnat fortsätta med dem. I november väntar fyra intervjuer.
Förutom intervjuerna har Fast även hunnit berätta om projektet i Hangös högstadier och till och med presenterat det på ett arkeologiseminarium i Lettland i slutet av oktober.
Soldatens öde söks i Tyskland
Under vintern fortsätter jakten på de tyska soldaternas vardag, men då utanför Finlands gränser. Fast har hittat dottern till en soldat som levde i lägret under kriget, och siktar på att besöka henne i tyska Bremen i februari.
– Så får berättelsen mera liv, genom soldatens uniform, brev och tillhörigheter.
Fast har även lyckats spåra två andra soldaters släktingar, och fått tips om att Österrike kan vara en bra plats att söka på. Österrikiska bergsjägare utgjorde nämligen en stor grupp i Hangölägret.
– Tyvärr har jag ännu inte hittat någon soldat som fortfarande är vid liv, men rimligtvis borde det finnas någon.
Poetiska arkeologin blir intressant
Vid sidan av Fasts arkeologiska och socialhistoriska arbete har Tulludens läger studerats genom den poetiska arkeologins metoder. Fotografen och professorn Jan Kaila och bildkonstnären Japo Knuutila har redan under ett och ett halvt års tid dokumenterat både området och Fasts arbete där.
– Det är en viktig del av projektet och förtjänar synlighet, säger Fast.
Resultatet är konstnärliga verk som på olika sätt belyser det tyska militärlägrets invånare och den miljö de levde i, men även själva arbetsprocessen att återupptäcka lägrets förflutna.
- I och med det stora intresset för baracklägret ordnas nya presentationer av projektet och resultaten för allmänheten.
- Jan Fast höll en första presentation i stadshusets foajé i mars, då på svenska, och flera önskades.
- Hangö museum ordnar två tillfällen, på finska 25 november och på svenska 2 december.