Genuin nyfikenhet gott grundkrav
Novias prorektor Wilhelm Fortelius säger att den som vill vika in på forskarbanan borde vara uppriktigt intresserad av vetenskapligt arbete. Doktorsgraden som sådan öppnar få dörrar.
Kan en forskarbana rekommenderas för en nybakad magister, säg en person i 25-årsåldern?
Wilhelm Fortelius, Novias prorektor med ansvar för forskning och utveckling, och föreståndare för forskningsinstitutet Aronia, har ett klart och snabbt svar:
– Absolut – med det väldigt viktiga förbehållet att man är ärligt intresserad av forskning.
– Det finns några missförstånd. Doktor, docent... det är titlar du inte har mycket nytta av på en samhällelig estrad. Man måste vara genuint intresserad av att ta reda på saker och fördomsfritt ställa helt nya hypoteser, och testa dem.
Krävande process
Den vedertagna processen att nya forskningsresultat nagelfars och evalueras av erkända vetenskapsmän och sedan publiceras i vetenskapliga tidskrifter är mycket krävande, säger Fortelius. Den enskilda forskaren kan uppleva det som väldigt påfrestande då insända bidrag som man jobbat länge och grundligt med returneras med uppmaningen att göra både stora och små förändringar – vilket sker ofta.
Då gäller det att ha rätt inställning till både forskningen och dess procedurer.
– En internationell toppforskare behöver inte vara ett geni, men det behövs passion. Det är helt jämförbart med konstnärer och toppidrottare. Forskningen ska vara din första prioritet, säger Fortelius och förklarar att det vetenskapliga arbetet periodvis är så intensivt att forskaren knappt tänker på annat.
Vardagen har ändå många sidor:
– Visst är forskningen som ett vanligt jobb för de flesta, det handlar om att göra kompromisser. Man har familj och privatliv att tänka på. Inom forskningen finns hela skalan av lösningar.
– Men just i det skedet då du väljer bana lönar det sig att ställa sig frågan om du har ett genuint intresse. Det uppstår många svåra val på vägen.
Fokus bör hållas
Fortelius förklarar att det vetenskapliga arbetet kan innehålla perioder som lätt ter sig som ett stillastående, tider då forskaren måste fundera och överväga. Sedan kan det hastigt uppstå lägen i vilka skenbart många intressanta scenarier öppnar sig.
– Då gäller det att kunna ha rätt fokus och komma ihåg vad det är man egentligen vill veta.
Handledaren har en viktig och ofta avgörande roll, säger Fortelius som också i egenskap av docent vid Helsingfors universitet handlett många studerande. Det blir en balans mellan att uppmuntra, styra och avråda.
Rekordmånga doktorer
I juni meddelade Forskarförbundet att över 1 000 personer med doktorsgrad går arbetslösa. Förbundet befarar att regeringens planer att skära ner i medlen till universitetet ytterligare förvärrar situationen.
I fjol utexaminerades 1 860 doktorer i Finland, vilket är rekordmånga.
Utbildas det för många doktorer i landet? Wilhelm Fortelius säger att han saknar den överblick som krävs för ett heltäckande svar.
Han konstaterar att landet haft en uttalad målsättning att höja utbildningen på alla nivåer.
– I princip tycker jag inte att det utexamineras för många doktorer. Men är vi beredda att upprätthålla ett tillräckligt stort universitetssystem för att ta till vara all den potential som finns?
Ökade krav?
Fortelius säger att de mest passionerade forskarna sällan har problem att hitta sysselsättning. Ifall hemlandet inte erbjuder dem fortsatt karriär söker de sig utomlands.
Men ifall landet vill dra maximal nytta av sina doktorer borde också arbetsmarknaden öka kraven på att vissa tjänster kräver en doktorsexamen, resonerar Fortelius.
– Annars har vi en kategori personer som har svårt att placera sig på arbetsmarknaden.
Fortelius säger att en person med doktorsexamen i vissa fall upplevs som överkvalificerad, vilket kan vara en nackdel i jakten på jobb.
Vad är det bästa i det vetenskapliga arbetet?
– Det bästa är nog delaktigheten i det internationella vetenskapssamfundet inom ett högt specialiserat område. Verksamheten kan koncentreras på nya frågeställningar då baskunskapen är hög i den gemenskap som man jobbar inom.
– Höjdpunkterna är förstås när arbetet leder till resultat som får stor positiv uppmärksamhet i vetenskapssamfundet.
- Inom yrkeshögskolan Novia sysslar ett 50-tal personer med forskning och utveckling. Av de aktiva forskarna är ungefär hälften doktorer.
- Mängden forskare kan variera kraftigt från år till år, närmast beroende på antalet aktuella projekt. Projekten har i regel extern finansiering.
- Det går inte att avlägga doktorsgraden vid Novia. Disputationerna sker vid ett universitet. Forskningsinstitutet Aronia som är gemensamt med Åbo Akademi har egen forskarutbildning, och doktoranderna disputerar vid ÅA.