Hundratals varningsmärken flyttas i Nyland
Platserna för varningsmärken om hjortdjur förnyas i Västnyland. Men bilister uppmärksammar inte dem tillräckligt. I Egentliga Finland testas gula band i vägkanten mot hjortdjur, men jägare i Västnyland är tveksamma. Kolla den interaktiva kartan med årets hjortdjurskollisioner.
Risken att krocka med hjort eller älg är störst om hösten. De flesta krockarna i Västnyland sker längs stamväg 51 och 52 samt riksväg 25. Flera av varningsmärkena för hjortdjur kommer Närings-, trafik- och miljöcentralen att flytta på.
– Platserna kollas vart femte år. I hela Nyland är det hundratals märken som ska flyttas, säger Jarmo Puharinen från Nylands NTM-central.
Märkena flyttas antingen redan i höst eller på våren till nya platser.
– Det är ett lite större arbete som kräver planering, säger Puharinen.
Platsen för märkena bestäms utifrån uppgifter om hjortdjurskollisioner från polisen och vägmyndigheter. NTM-centralen kontaktar också jaktvårdsföreningar och kollar om ändringarna är vettiga.
Kartan visar hjortdjurskollisioner från årets början tills 31.8.2015. Informationen kommer från Viltskaderegistret som får kollisionsuppgifter från polisen och andra vägmyndigheter. Sammanställt av Harald Grönstrand.
Enligt Henrik Rehn från Tenala jaktvårdsförening är det problematiskt då bilister inte verkar uppmärksamma varningsmärkena.
– Det finns så många av dem i Västnyland. Längs alla stora vägar måste man se upp hela tiden. Hjortdjuren kan röra sig precis var som helst. Det enda som hjälper är att anpassa körhastigheten, säger Rehn.
-
323 kollisioner har skett från årets början till 31.8.2015.
-
744 kollisioner skedde 2014.
- 546 kollisioner skedde 2013.
-
617 kollisioner skedde 2012.
-
Risken för hjortkollision är störst i november eftersom det är brunsttid för vitsvanshjorten då.
-
Hjortarna rör sig mest kvällstid då det börjar skymma.
-
Ställvis har vitsvanshjortbeståndet vuxit sig stort trots jakt, vilket syns i antalet kollisioner.
Testar med gula band
I Egentliga Finland testar NTM-centralen och jaktvårdsföreningar att sätta upp gula band längs vägkanten. Tanken är att få djuren att välja en annan rutt och samtidigt uppmärksamma bilisterna om att sträckan är farlig. Banden är tänkta som ett billigare alternativ till viltstängsel.
Enligt Henrik Rehn har motsvarande försök gjorts för ungefär 20 år sedan i Västnyland. Bland annat längs kustvägen i Karis och längs vägar i Tenala försökte man styra hjortdjuren med gula band.
– Det var inte effektivt. Samtidigt testade vi att sätta speglar längs vägkanten som skulle spegla billjusen tillbaka in i skogen, men de har tagits ner vartefter de fallit.
Samma gula band används också för att skydda odlingar i trädgårdar och nya skogsplanteringar, men de håller inte hjortdjuren borta någon länge tid.
– De är sist och slutligen sluga djur och blir de vana vid banden är de inte rädda längre, säger Rehn.
Följer med resultaten
I Sjundeå tror inte jaktvårdföreningens ordförande Johan Lindström att banden är effektiva och man har inte övervägt testa dem.
– Men det är intressant att se hur det går då de testar i Egentliga Finland, säger Lindström.
Även om banden skulle fungera tror inte Peter Wollsten som är verksamhetsledare i Kyrkslätts jaktvårdsförening att de skulle vara praktiska. Längs 51:an i kommunen finns viltstängsel fram till Stensvik. Djuren går över vägen där stängslet tar slut.
– Över ska de ändå så frågan är om det är någon vits att styra dem till ett visst ställe. Råkar de i panik springer eller hoppar de lätt genom viltstängsel och allt, säger Wollsten.
Enligt Wollsten kan antalet trafikolyckor med hjortdjur vara ännu fler eftersom alla inte anmäler krockarna.
– Det är skamlöst. Djuret kan ligga i två dagar och dö, säger Wollsten.
Kör man på ett djur i trafiken måste man ringa polisen. Vill man få ersättning för eventuella skador på bilen krävs en polisanmälan.
Viktigt med bra sikt
Enligt Marko Kelkka vid NTM-centralen i Nyland har ingen sökt lov för att sätta gula band längs vägkanten i Västnyland.
– Det finns ingen forskning på om det funkar eller inte, säger Kelkka.
Däremot kan det hända att banden får djuren att sakta in lite vid vägkanten. Det kan också vara bra om banden uppmärksammar bilisterna på att ett vägavsnitt är farligt.
– Att hålla borta sly och träd från vägkanten för bättre sikt är effektivare, säger Kelkka.
NTM-centralen klipper sly vartannat år längs med huvudvägar. På områden som har varningsmärken för hjortdjur klipps sly årligen.