Monument väcker starka känslor
Åsikterna går isär när det gäller tanken att rekonstruera monumentet i ändan av Boulevarden.
Förslaget att återställa frihetsmonumentet i Hangö i sin ursprungliga form väcks med jämna mellanrum. Det konstaterade Anja Roos, då minnesmärket i torsdags diskuterades i stadshusets foajé.
Anja Roos som sitter i stadens fullmäktige sade att stödet för en förändring av monumentet inte varit särdeles starkt hittills, men att hon nu – ifall åsiktsklimatet förändrats – är beredd att lägga fram ett förslag att återställa minnesmärket i den form det ursprungligen hade.
Stort intresse
Torsdagens diskussion som ordnades av staden och Hangö museum lockade kring 35 deltagare.
– Monumentet har skändats för många gånger. Nu är det ofullständigt, och har varit det för länge.
– Vi vill inte ha ett halvt monument, sade Holger Grönroos som tror och hoppas att en majoritet av invånarna är för att minnesmärket återställs.
Yrjö Sahlstedt, fullmäktigeledamot liksom Roos, sade att han i egenskap av guide märkt att monumentet i sin nuvarande form och med sin historia väcker intresse bland besökare.
Efter de senaste krigen irriterade monumentet den sovjetledda kontrollkommissionen och togs slutligen ner. När det på nytt restes i sin nuvarande form 1960 skedde det under anspråkslösa former.
– Monumentet visar hur långt finlandiseringen har gått, sade Yrjö Sahlstedt och tillade att han lutar mot att minnesmärket får sin gamla utformning tillbaka.
Kritisk
Johannes Runeberg konstaterade att både symboliska värden och starka känslor är kopplade till monumentet. Han är rädd för att en rekonstruktion av det river upp gamla sår och ger en föråldrad samhällssyn näring.
– Jag ser monumentet som en symbol som gått igenom olika faser. Det är också en symbol för historieskrivningen.
Runeberg önskar att minnesmärket får ha sin nuvarande form även i fortsättningen.
Förändring inte ovanlig
Kvällen inleddes med inlägg av Timo Soikkanen, professor i politisk historia vid Åbo universitet, och Riitta Kormano, intendent vid Åbo museicentral. De berättade bland annat att det inte alls är ovanligt att minnesmärken flyttats och ändrat skepnad.
När det gäller obelisken i Hangö var det framför allt den tyska soldaten som irriterade, sade Soikkanen.
Varken han eller Kormano ville ta ställning för eller emot en ändring av monumentet, men de serverade en del synpunkter på saken.
– Ett minnesmärke kan aldrig kan återfå sin exakta ursprungliga form. Det blir en kopia, inte det ursprungliga.
– Jag vet inte hur man kunde förverkliga en kopia så att den tillfredsställer alla, sade Riitta Kormano.
Hon poängterade också att skulptören Ilmari Wirkkalas arvingar, som äger rättigheterna till den konstnärliga delen av monumentet, måste vidtalas innan en eventuell rekonstruering kan inledas.
Kaarle Lange, pensionerad militär, lade fram en intressant observation. Han sade att soldaten på den ursprungliga reliefen inte bär den uniform som tyskarna hade då de landsteg i Hangö.
Enligt Lange har reliefsoldaten den mundering som tyska soldater hade i Afrika innan första världskriget. Hjälmen är inte en stålhjälm, utan en tyghjälm, och mannen har benvärmare, sade Lange. Tyskarna som kom till Finland var klädda i stövlar och en annan typ av uniform än den som reliefsoldaten bär, förklarade han.
- Frihetsmonumentet i Hangögranit är planerat av Ilmari Wirkkala och utformat av Bertel Nilsson. Det invigdes 1921 och hade då en text på svenska, finska och tyska som berättade att tyska trupper landsteg i Hangö den 3 april 1918 "och bistodo vårt land i dess kamp för friheten."
-
Sovjettrupperna monterade ner monumentet då de innehade Hangö. Lejonen och reliefen hittades senare i närheten, den senare skadad. 1943 restes monumentet igen, med en tilläggstext som berättade att det hade skändats.
Efter kriget utgjorde monumentet en nagel i ögat på kontrollkommissionen. 1946 togs det ner. - 1960 restes monumentet igen med sin nuvarande text "För vår frihet. Vapautemme puolesta". Reliefen av soldaten hade pikats bort.
- Föreningen Frihetskrigets södra traditionsförening är beredd att stå för kostnaderna för en rekonstruering av monumentet.