Snart har alla magasin nytt liv
Från och med i sommar sträcker sig restaurangerna i Östra hamnen längs hela raden trämagasin på Hamngatan. Planer finns även för det enda stenmagasinet i raden. Samtliga byggnader har en fascinerande historia.
– Restaurangerna har förändrat området mycket, men utseendet och atmosfären har bevarats.
Det säger Birgitta Ekström Söderlund, pensionerad museichef och en av många Hangöbor som fått uppleva hamnmagasinens rejäla förändring på drygt 20 år.
Som restauranger har magasinen ett kort förflutet, som byggnader utgör de tidigaste delarna av staden Hangö.
– De har varit med sedan staden grundades, säger Ekström Söderlund.
140-årig historia
År 1873 får den blivande staden Hangö en stadsplan. I den ritas ett tiotal magasin in i omedelbar närhet till den planerade Östra hamnen. Magasinen planeras i en något böjd lång rad. Den idén förändras 1875 då man planerar ett järnvägsspår från nuvarande Västra hamnen till de blivande magasinen.
Efter att senaten godkänt magasinens placering i två rader, med järnvägsspår mellan raderna och brandvägar mellan vart tredje magasin, börjar de första lagren resa sig.
140 år senare står 14 av de ursprungliga 19 magasinen kvar.
Rivningshotade på 60-talet
Under åren har några magasin strukit med, men Ekström Söderlund berättar att flera varit hotade.
– På 60-talet planerades radhus på området, men det accepterade man inte.
Det gläder även krögarna längs Hamngatan. Att driva en restaurang i en drygt 100 år gammal miljö är en unik möjlighet.
– Lyckligtvis revs de inte. Byggnadernas historia är en del av restaurangernas helhet, det är jätteviktigt. Restaurangernas nuvarande atmosfär finns här sedan 100 år tillbaka, säger Hangökrögaren Jan Westerling.
Tillsammans med frun Joanna driver han restaurang Origo sedan år 2001. Restaurangen var den första som öppnades längs Hamngatan år 1989. Genom åren har den fått sällskap av fem andra restauranger. Den senaste av dem, sommarens tillskott, är den asiatiska restaurangen Makana. Även den drivs av krögarparet Westerling.
– Ju flera restauranger desto större urval för kunderna, säger Westerling som därmed driver både den äldsta och den yngsta restaurangen bland magasinen.
Nästa står på tur
Med Makanas inträde står endast ett trämagasin intill Östra hamnen utan restaurangverksamhet. Därtill står det så kallade Warrantmagasinet, det enda magasinet i sten och det sista magasinet att byggas år 1900, för tillfället utan verksamhet. Där har den andra Hangökrögaren längs Hamngatan Kaj-Erik Knichter ändå planer.
Sedan några år tillbaka har Knichter hyrt byggnaden av staden bland annat för bageriverksamhet. Nu vill han köpa den, och staden är intresserad av att sälja.
– Bara vi kommer till en deal går det framåt, säger Knichter.
Knichter hoppas få några riktlinjer från stadens sida i augusti. Kruxet är att det finns ett stort renoveringsbehov som kan avgöra ödet. De egna planerna ger ändå kämpaglöd.
– Det är ett mångsidigt projekt. Businessidén vi har där avviker något från de andra magasinens, säger Knichter.
Än så länge avslöjar han inte så mycket, men liksom i de andra magasinen ska det ändå handla om mat.
– En matbit ska man nog få där.
Knichter är också övertygad om att byggnaden ska få träda fram tydligare. Då verksamheten inleds behövs en inbjudande fasad mot Östra hamnen. Igenmurade fönster måste öppnas och byggnaden göras mera tillgänglig.
– Det blir ett väldigt omfattande projekt, säger Knichter.
Restaurangerna tog vid
Samtliga krögare, både de Hangöbaserade och de restaurangföretag som huserar längs Hamngatan, vill helt klart högakta historien.
Det är ändå speciellt Hangöföretagen som lyfter upp den. Westerlings Origo och Knichters Magasinet berättar om byggnadernas förflutna på sina hemsidor.
Birgitta Ekström Söderlund är glad över att magasinen har nytt liv, och att så gott som alla nu räddats från förfall.
– Om man i dag ska bevara gamla byggnader måste de ha någon verksamhet, säger hon.
Även Jan Westerling påtalar den insats som restaurangerna gjort.
– Det har förstås varit en svår fråga. Staden äger många av magasinen men har ju inte pengar att hålla dem. Så här kan de bevaras.
Annan väg föreslogs
Under sin tid som museichef hoppades Ekström Söderlund ändå på en annan riktning. Då arbetade hon för att inrätta ett fiskerimuseum i det magasin som Origo sedan startade i.
– Men det mötte motstånd. Och då en restaurang öppnades såg de andra sina möjligheter.
Därmed närmast råkade magasinen bli restauranger, det var ingen klar strävan från staden. Även under andra perioder har andra delar av turismnäringen försökt etablera sig där.
I övrigt har magasinen fram till dess att de blev restauranger fungerat som diverse lager, både privat och för staden, men även stått tomma. Magasinen bakom restaurangerna används ännu i dag som lager, bland annat för museet, och som gallerior.
Sedan 1993 är magasinen en del av Museiverkets och Miljöministeriets nationellt betydelsefulla kulturmiljöer. I stadens delgeneralplan är de skyddade.
Källa: Museiverket, Tiina Lehto, Byggnadskultur och kulturlandskap i Hangö.