Många nyheter från soldatlägret
Unika fynd, utökad finansiering och ett fortsatt samarbete med Hangös skolor. Utgrävningen av det krigstida tyska permissionslägret i Hangö går framåt. Dessutom blir lägrets historia doktorsavhandling.
Skolsamarbetet i maj var mycket givande. I september och oktober återvänder det tack vare fortsatt finansiering från Sparbanksstiftelsen i Hangö.
– Tack vare pengarna kan vi fortsätta. Det är jätteroligt och verkligen viktigt, säger arkeologen Jan Fast.
Fast håller i trådarna för utgrävningen på Tulludden och projektet Deutsches Lager Hanko 1942–1944. I sommar har han kunnat glädjas över flera framgångar i själva utgrävningen, men även i arbetet för att kunna föra fram den historia han med skolelever, intresserade Hangöbor och kolleger gräver upp.
Flera skolor involveras
Detaljerna för höstens skolsamarbete är ännu inte spikade men målet är att nu även involvera lågstadie- och högstadieklasser. I våras var enbart gymnasierna delaktiga.
– Samarbetet lär främst ske genom skolbesök men det ska säkert vara möjligt att delta även i utgrävningen och skapa något projekt kring lägrets historia. Åtminstone ska eleverna få besöka området, säger Fast.
Dessutom får även övriga Hangöbor och andra intresserade en ny möjlighet att delta i utgrävningen, nu troligtvis även utanför arbetstid, gärna något veckoslut.
Utöver det lokala stödet från Sparbanksstiftelsen finansieras Fasts projekt även av Vetenskapsrådet i Sverige. Den utökade finansieringen möjliggör även de intervjuer Fast vill foga in i projektet.
– Dem börjar jag med direkt i september. Det är viktigt att få minnena dokumenterade så fort som möjligt.
Till en början väntar intervjuer med runt tio Hangöbor som minns lägret, men Fast har flera kontakter, även sådana som flyttat bort från staden.
Facebook som hjälpmedel
Fasts engagemang för projektet har även öppnat andra vägar för att få information.
– Vad jag vet är det första gången som Facebook används som en arena redan i förarbetet till ett arkeologiskt projekt.
På projektets Facebooksida lägger Fast upp bilder, information och även frågor om lägret. Ivriga följare hjälper, analyserar och kommenterar, ofta direkt via sidan.
– Det är svårt att säga hur långt man kan ta det men det har hjälpt mycket. Förstås är det också arbetsamt. Man borde lägga upp något varje dag för att bevara intresset, säger Fast.
Allmänheten har även i övrigt bidragit, bland annat kunde det exakta läget för lägrets avstjälpning avgöras den vägen.
– Om vi inte skulle ha hittat den skulle vi främst ha haft uniformsknappar att skriva om, säger Fast.
Enligt Fast har resten av lägerområdet nämligen inte gett så många fynd.
– Men avstjälpningen kommer att ge hela bilden av lägerlivet.
Hittills handlar fynden om allt från militäremblem och tandborstar till kängor och körsbärskärnor.
– Jag är också ganska säker på att vi kommer att hitta namn som vi kan spåra. Vi hittade en id-bricka men den var för sliten för att kunna spåras, säger Fast.
Glömd historia får synlighet
Då projektet är klart ska det troligtvis resultera i både bok och utställning. Utöver det är det nu klart att Fast skriver en doktorsavhandling om temat vid Helsingfors universitet.
– Det blir mycket om Hangö och Hangöbornas förhållande till den tyska krigsmakten.
I projektet har Fast uppbackning från både de historiska och arkeologiska ämnena vid universitetet.
– Metoddelen kommer att handla om hur man anpassar arbetsmetoderna till att gräva på ett modernt lägerområde. Den historiska delen handlar om lägrets roll som en del av den stora bilden, i Hangö och i Finland, säger Fast.
I den biten undersöker Fast lägrets betydelse, varför det uppstod, dess växelverkan med samhället Hangö och hur logistiken fungerade.
– Om möjligt ska det bli personligt. Den enskilda soldatens roll och öde ska synas.
Fast ser fram emot projektet då lägret i Hangö nonchalerats i så gott som all historieskrivning och forskning, både i Finland och i Tyskland.
– Det är förvånande. Om man skulle ha börjat forska i det här på 70-talet skulle en mängd tyskar ha vallfärdat hit genom åren.