Metallen böjer sig för deras vilja
Hammarslagen ljöd högt på Kattelus gård i Svartå när smederna Juhani Krappe och Ari Karhu hjälpte fem gulnäbbar att skapa sina egna bruksknivar under sista veckan i juni.
– Min värld har vidgats under dessa dagar, jag har börjat inse hur komplex smedjeprocessen egentligen är. Det har varit helt underbart, säger Kristiina Kannus, en av fem noviser som deltar i den tre dagar långa knivsmideskursen.
Kursen är en del av smedjeveckan 2015 som ordnas i smidesverkstaden på Kattelus gård. Bakom tillställningen står Den lycklige smedens smedja från Billnäs, men knivsmideskursen utförs i samarbete med smedjan Maakarhu som huserar i Kattelus året om.
Kursledarna Juhani Krappe, en av mästarna på Billnäs smedjan, och Maakarhus egen mästersmed Ari Karhu berättar med sordinerad stolthet om den lilla gruppens arbete.
– Vi har ett duktigt gäng här och allt har gått enligt tidtabellen. Tre dagar är en kort tid för en nybörjare att skapa en ordentlig brukskniv, säger Karhu.
Juhani Krappe säger att intresset för dylika kurser är stort.
– Min erfarenhet är att smideskurser väcker stort intresse. Tanken att själv tillverka ett användbart föremål är lockande och något som våra kursdeltagare verkar njuta av.
Och njuta gör deltagarna minsann, intygar Kristiina Kannus.
– När jag såg en artikel om kursen i Länsi-Uusimaa anmälde jag mitt intresse direkt. Det bästa har varit att smida själva knivseggen, att forma metallen efter eget behag. Om jag var en man skulle jag prata om en rush av testosteron, men i vilket fall som helst är upplevelsen väldigt mäktig.
Ett skandinaviskt multiverktyg
Under smedjeveckan ordnas också kurser i smyckesmide och smidesteknik. Konceptet är inte nytt: sedan sju år tillbaka har smederna från Billnäs samarbetat med Kattelus gård på olika sätt. Knivsmideskursen är däremot en nyhet som också ska få en fortsättning.
– Intresset för just denna kurs var enormt. Vi ska nog fortsätta med knivkonceptet, förmodligen i form av veckoslutskurser, säger Krappe.
Varför Krappe och Karhu valde att utforma en nybörjarkurs med just kniven i fokus är en fråga som närmast förbryllar kursledarna.
– Varför inte välja kniven? En vanlig brukskniv är relativt enkel att tillverka och dessutom användbar. För finländarna är kniven ett skandinaviskt multiverktyg av stor historisk betydelse, säger Karhu.
På tre dagar ska deltagarna tillverka knivarna från början till slut, och dessutom sy ihop knivhölster av läder. Novisen Magnus Lindgren säger att arbetsprocessen varit väldigt varierande.
– Första dagen tillverkade vi betten och andra dagen skaftet, vilket tog absolut längst tid. Det är svårt att få kniveggen att sitta bra i skaftet. Avslutningsvis ska vi tillverka hölster för våra knivar, säger Lindgren som pendlar till Kattelus gård från huvudstaden.
När smidet lyckas är det såväl novisen som mästaren som kan vara stolta.
– Det allra bästa är att se minen på en kursdeltagare när hen för första gången tar sin färdiga kniv i handen, det värmer också handledarens hjärta. På smideskurser får de flesta pröva på saker de aldrig gjort förr, vilket kan vara lite obekvämt och skrämmande. Samtidigt som man smider sig en egen kniv vidgar man också sina vyer, säger Karhu.
En konstform i knipa
För Billnäs smeden Juhani Krappe är rollen som kursledare bekant. Sedan sekelskiftet har han sysslat med smide, och mästertiteln erhöll han för fem år sedan. Under hela sin karriär som smed har han lärt ut smide till andra, såväl i skolor som på allmänna kurser.
– Det bästa sättet att lära sig nya saker är att undervisa andra, säger Krappe.
En stor del av undervisningen har skett i form av kurser på medborgarinstitut som Krappe tidigare lett. Han berättar att den allmänna nedskärningspolitiken också påverkar smedens liv.
– Med åren upplevde jag hur den nedbantade finansieringen direkt påverkade smideskurserna, trots att de alltid varit populära. När det skärs ned det är jag illa rädd att ett hantverk som smide är det första som drabbas. Vi behöver specialutrymmen och då handlar det om kostnader.
Trots att hantverket kanske inte prioriteras ekonomiskt verkar intresset för smide ändå leva vidare. Kurser på medborgarinstitutet ordnar Krappe inte längre, men Den Lycklige Smedens Smedja erbjuder ett antal olika kurser.
– Efter min tid på medborgarinstitutet uppmanade jag de entusiastiska kursdeltagarna att starta en förening, och så blev föreningen Kyläpajan Takojat till. Intresset för detta hantverk håller inte på att dö ut, tvärtom.
Av de idel glada minerna på Kattelus gård att döma har Krappe rätt i det han säger. Efter tre dagar av tungt och högljutt arbete kan fem euforiska nybörjarsmeder nu återvända hem, med diplom och egengjorda bruksknivar i bagaget.