Svartå och Fiskars har bästa draget
Allt är inte misär och avfolkning. Det finns delar av Raseborg som lockar till sig nya invånare.
RASEBORG Sedan 2011 har befolkningen i Raseborg minskat för varje år. Det dör fler raseborgare än det föds och de som flyttar ut har varit fler än de som flyttar in.
Ser man enbart på flyttningen från och till andra kommuner i Finland gjorde Raseborg i fjol faktiskt ändå ett litet plus. Inflyttarna var då 32 fler än de som packade ihop och tackade för sig.
Vinnare och förlorare
Källa för uppgifterna är Statistikcentralen och har plockats fram av forskaren Tomas Hanell.
I den av honom upprätthållna Facebookgruppen Rasestat kan statistisknörden gotta sig i godbitar som var pengarna finns i Raseborg och medelåldern per postnummerområde. Den här gången gäller granskningen ändå inflyttning och utflyttning i Raseborg enligt delområde och ålder.
Två områden som sticker ut i positiv bemärkelse är Fiskars och Svartå. Båda har lyckats med konststycket att under tidsperioden 2011–2014 dra till sig ett överskott av inflyttare från andra kommuner, dessutom i ålderskategorierna medelålders och yngre.
Vänder man på steken hör Karis centrum, Ekenäs centrum och Pojo kyrkby till de områden som blöder mest. För Karis centrums del sker utflyttningen i ålderskategorin 18-29 år och kan alltså till stor del förmodas bestå av ungdomar som flyttar hemifrån för att studera. I ålderskategorin 30-54, "skattebetalarna", uppvisar Karis centrum däremot ett litet plus av inflyttare utifrån. Kanske är det tidigare utflyttade ungdomar som återvänder?
För Ekenäs centrums del blir det plus i kanten enbart i kategorin 55+. Inkluderar man den naturliga befolkningsförändringen och utlandsflyttningen minskade befolkningen i Ekenäs centrum i fjol med 62 personer. Medelåldern är hög, nativiteten låg och enligt Hanell kan området också i viss mån vara drabbat av fenomenet där bostäder omvandlas till fritidsboende.
Minuset för Pojo kyrkby tecknas i alla ålderskategorier förutom den högsta.
Noteras kan att Karis centrum med sina 6 900 invånare är det delområde som i Statistikcentralens indelning är störst i Raseborg. Motsvarande siffra för Ekenäs centrum var i slutet av fjolåret 5 673.
Många barn i Båsaböle
I Langansböle där det nya bostadsområdet byggdes ut på 90-talet är utflyttningen nu större än inflyttningen. Också här är det framför allt i ålderskategorin 18-29 som glappet finns.
– Det är typiskt för ett bostadsområde som byggts under en specifik tidsperiod och som nu nått stadiet där barnen flyttar hemifrån, säger Tomas Hanell.
Utvecklingen går i vågor innan den jämnar ut sig. Till exempel Lövkulla i Karis är inne på sin andra våg med nyinflyttade barnfamiljer.
Ett av de nyaste stora bostadsområdena Gammelboda, i delområdet Båsaböle, växer fortfarande även om flyttsiffrorna går på minus. Där ökade folkmängden i fjol med 36 personer beroende på att det till området föddes många barn. De som bygger hus på området är raseborgare, inte inflyttare.
Billnäs är ett annat delområde där befolkningen trots aningen större utflyttning ökat totalt. Vid årsskiftet var Billnäsborna 24 fler än året innan. Det är också ett område Hanell ser stor potential i.
– Billnäs är bland de mest värdefulla områdena vi har i Raseborg. Det ligger på pendlingsavstånd från huvudstadsregionen samtidigt som det kan erbjuda en unik miljö.
När det gäller pendlingstider till storstadsregioner är kurvorna samma i hela Europa. Den magiska gränsen går vid 60 minuter, efter det sjunker pendlingsbenägenheten radikalt.
Skattesmitare
Även om staden i viss mån kan påverka inflyttningen till exempel genom att planera tomtmark är saken ändå inte helt i egna händer.
– Kalla fakta är att prisutvecklingen och tillgången till lägenheter i huvudstadsregionen styr inflyttningen till Raseborg ganska mycket.
Raseborgs höga skattesats är troligtvis en bidragande orsak till att utflyttningen tenderar vara som högst just före årsskiftet. Hanell tror ändå inte att man ska tillskriva skattesatsens inverkan på flyttrörelsen alltför stor betydelse.
– För en vanlig knegare lönar det sig inte att trixa med sånt. Okej, den höga skattesatsen är ingen konkurrensfördel men å andra sidan är det billigt att bo här och i de flesta fall får man också bra service. Att skolorna här tenderar ha behöriga lärare är till exempel något som många kommuner inte kan erbjuda.
Flyttglatt folk
Tillsammans med flyttningen inom kommunen som snittar på cirka 2 700 personer betyder det att nästan var tionde raseborgare byter adress varje år.
Sätter man den mellankommunala flyttrörelsen i relation till folkmängden hör Svartå (969 invånare), Fiskars (495 invånare) och även Åminnefors (601 invånare) till de delområden där mobiliteten är som allra högst. Tomas Hanell tycker att siffrorna är intressanta.
– Det är förvånansvärt att till exempel Svartå är så dynamiskt. Vanligtvis brukar mobiliteten vara så hög på områden där det finns mycket hyresbostäder.
Att var fjärde Fiskarsbo bytts ut under den aktuella fyraårsperioden ska inte tolkas som att det skulle vara något fel på byn.
– Man flyttar inte bort från Fiskars för att man vantrivs utan för att typ bo i New York i stället.
Syns i Svartå
SDP-politikern Kaisa Ylimys-Ahlroth är ordförande för Svartå byaförening. Hon är inte överraskad över siffrorna som Svartå visar upp.
– Det har varit livligt på byggfronten. Inflyttningen syns också i skolorna.
Bostadspriserna har säkert viss betydelse. Som främsta orsak till Svartås dragningskraft ser hon ändå läget och närheten till Lojo och motorvägen.
Svartåsiffrorna är något Ylimys-Ahlroth hoppas man ska titta på och ta i beaktande då beslut om skolbyggnadernas framtid fattas.
– Här i Svartå är vi rädda för att folk kommer att börja flytta ut om skolprojektet inte småningom blir av.