Bolagiseringarna slår tillbaka
Om ett drygt år tar åtminstone Hangö ett steg närmare att bli kriskommun. Den nya kommunallagens fokus på koncernekonomin kan svänga Hangös nuvarande kumulativa överskott på 4 miljoner euro till ett underskott på runt 15 miljoner. Raseborgs underskott verkar fördubblas.
HANGÖ, RASEBORG – Nog blir det tufft. Och det skulle förstås gälla att göra ett överskott även efter det.
Det säger Thomas Karlsson, stadskamrer i Raseborg, om de utsikter även Raseborg står inför i och med den nya kommunalagens synsätt på kommunekonomin. Då de nya bestämmelserna träder i kraft får Raseborg liksom Hangö börja presentera drastiskt försämrade siffror i sina bokslut.
Från och med 2017 kommer boksluten nämligen omfatta även kommunernas affärsverk och bolag. I nuläget görs boksluten upp skilt för kommun och koncern, och kommunens bokslut är det som lyfts fram och räknas i statens ögon. Men 2017 ska boksluten för hela koncernen beaktas, då syns inte längre vinsterna från Raseborgs och Hangös bolagiseringar.
Hamnens miljoner syns inte längre
I Hangö har problemet lyfts upp av revisionsnämnden. Nämnden menar att förändringen är "synnerligen problematisk" för staden. I dag kan Hangö nämligen stoltsera med ett kumulativt överskott på fyra miljoner euro, men i koncernekonomin visar samma post på ett underskott, dessutom på hela 16,1 miljoner euro för i fjol.
– Det lyckas vi inte trolla bort hur som helst, säger stadskamrer Juha Kuittinen.
För Hangö handlar den största delen av summan om bolagiseringen av hamnen. Den vinst på nästan 20 miljoner euro som staden kammade hem då Hangö hamn blev ett bolag har burit upp stadens egen ekonomi sedan 2013.
– Enbart runt 500 000 euro av det kumulativa underskottet i koncernekonomin kommer från Hangös hyreshus, största delen av resten handlar om hamnen, säger Kuittinen.
I koncernbokslutet elimineras nämligen de bolagiseringsvinster som syns i kommunens bokslut ännu en lång tid framöver.
Underskottet minskar sakta
I Raseborg finns motsvarande förklaring. Där är utgångsläget ändå ett annat då redan stadens egen ekonomi visade ett kumulativt underskott på 12,5 miljoner euro år 2014.
Det kumulativa underskottet i koncernekonomin är ändå mer än dubbelt den summan. Enligt Thomas Karlsson ligger det för tillfället på 29, 2 miljoner euro. Största delen av skillnaden mellan stadens och koncernens underskott härstammar från bolagiseringen av Ekenäs energi, men den delen minskar ändå sakta, i takt med avskrivningarna.
– Det hjälper i alla fall med någon miljon per år, säger Karlsson.
Men fram till 2017 kommer man givetvis inte så långt på väg. I Hangö räknar Juha Kuittinen med att underskottet i koncernbokslutet minskar med två miljoner per år. Stadens budgeterade förlustresultat för i år ökar ändå siffran med två miljoner.
Försäljning av hamnen en utväg
Både Kuittinen och Karlsson tror ända att kommunerna på lite längre sikt kan komma närmare ett plusresultat även då det gäller det kumulativa resultatet i koncernboksluten.
– Vi måste jobba enligt samma målsättningar och visst har vi vissa möjligheter, säger Kuittinen.
Han listar bland annat arrenden i Koverhar och satsningarna på turism och fritidsboende.
– Men vi behöver flera motsvarande inkomstkällor, och det tar flera år.
Kuittinen talar försiktigt om att nå ett positivt kumulativt resultat även i koncernekonomin om kanske tio år. Han nämner även det något känsliga men möjliga alternativet att sälja hamnbolaget.
– Det är i princip möjligt men händer knappast.
Flera alternativ för balans
För Raseborgs del menar Thomas Karlsson att staden utan tvekan måste börja arbeta med sin egen interna ekonomi i första hand.
– Redan stadens eget underskott är tillräckligt, säger Karlsson.
Liksom Hangö i teorin kan ställa högre resultatkrav på hamnen för att balansera stadens övriga underskott, skulle även Raseborg kunna kräva bättre resultat från sina bolag.
– Det skulle förstås främst vara Ekenäs energi, men deras huvudmål är ju inte att göra vinst. Samkommunerna utgör också en del, men inte heller där är det meningen att de ska eftersträva vinst, säger Karlsson.
Andra balanseringsmedel är förstås skattesatsen, som man ändå knappast vill höja.
– Utmaningarna är nog att få ner kostnaderna för den specialiserade sjukvården, och att sälja fastigheter med försäljningsvinster, säger Karlsson.
Nära bli kriskommun
För Raseborg och Hangö innebär det nya synsättet på kommunernas ekonomi steg närmare både statusen som kriskommun och möjliga kommunsammanslagningar.
Hangö uppfyller i dag fyra av sju kriterier för att vara en kriskommun. Med det nya rejäla kumulativa underskottet skulle två kriterier till uppfyllas och statusen skulle då enbart vara fast vid årsbidraget.
– Med nuvarande siffror skulle vi uppfylla kriterierna, men det beror förstås på hurdana de kommer att vara 2017, säger Kuittinen.
I dagens läge gäller en gräns på ett maximalt kumulativt underskott på 1 000 euro per invånare. Med dagens underskott på 17,6 miljoner euro skulle man nå 1 950 euro per invånare.
– Det är säkert mera än den nya gränsen, säger Kuittinen.
Raseborg skulle däremot klara sig på gränsen, runt 1 000 euro per invånare.
Kuittinen påtalar en annan följd av att alltfler kriterier uppfylls.
– Åtminstone tidigare har det varit så att en tillräckligt lång status som kriskommun ger orsak åt staten att utreda kommunsammanslagningar.