Föräldrar har fördomar mot läroavtal
Intresset för läroavtalsutbildning direkt efter grundskolan är marginellt. Det beror på kunskapsbrist och fördomar, enligt undervisningsrådet Mari Pastila-Eklund.
Kasper Nurmiaho är ovanlig på flera sätt. Dels för att sextonåringen går en läroavtalsutbildning så gott som direkt efter grundskolan, dels för att han jobbar för Esbo stad.
– Det är verkligt få som börjar med läroavtalsutbildning efter grundskolan. I en årskull på 60 000 elever har det oftast varit färre än 200 per år som valt läroavtalsutbildning. Nu har det ökat lite och är ungefär 350, säger undervisningsrådet Mari Pastila-Eklund på Undervisnings- och kulturministeriets vuxenutbildningspolitiska enhet.
De flesta av arbetsplatserna som tagit mot unga finns nära stora städer, där det annars också finns lediga jobb.
– Väldigt många av arbetsgivarna är mikroföretag. Det kan vara familjeföretag där läroavtalsutbildningen passar bra i samband med en generationsväxling.
Pastila-Eklund ser det därför som positivt att unga som Kasper Nurmiaho jobbar för Esbo stad.
– Den offentliga sektorn tar emot väldigt få som kommer direkt från grundskolan. Det är förståeligt eftersom den kommunala ekonomin är ansträngd. Men det finns en enorm potential där.
Samhällsekonomiskt är läroavtalsutbildningen intressant. Medan en yrkesutbildning vid en läroinrättning i medeltal kostar cirka 11 000 euro per studerande kostar läroavtalsutbildningen under 7 000 euro.
Föräldrar med fördomar
Undervisningsrådet ser läroavtal som ett viktigt alternativ till de traditionella läroinrättningarna. Alla trivs inte i skolbänken, och målet är att så få som möjligt ska avbryta sin utbildning. Problemet tycks vara att marknadsföra läroavtalsutbildningen.
– I grundskolan ska man hjälpa de unga att hitta den utbildning som passar dem bäst. Men även om de unga vill välja läroavtalsutbildning kan det hända att deras föräldrar vill att de väljer en läroinrättning "för att de ska lära sig något", säger Pastila-Eklund.
För att råda bot på den höga ungdomsarbetslösheten och uppfylla kraven som ungdomsgarantin ställer har man bland annat ökat lönestödet till de arbetsgivare som tar emot en elev direkt från grundskolan. Det första året får arbetsgivaren 800 euro per månad, det andra året 500 euro och det tredje 300 euro.
Ministeriet har nyligen gjort en enkät bland arbetsgivarna som tagit emot unga elever på läroavtal – hela 90 procent visade sig ha ytterst positiva erfarenheter. Pastila-Eklund hoppas att det budskapet nu når de arbetsgivare som inte har erfarenhet av systemet.
För att öka intresset bland företagen tror Veli-Matti Lamppu, direktör på Företagarna i Finland, att systemet behöver ses över.
– I dag är det för dyrt för företagen. Det ökade lönestödet för dem som samma år gått ut grundskolan är bra. För att få med fler företag skulle motsvarande stöd behövas för alla under 25, men det skulle bli alldeles för dyrt, säger Lamppu.
Företagarföreningen föreslår att lönen i stället ska stiga stegvis, när erfarenheten ökar och yrkesprov avläggs. De unga skulle börja med till exempel 30 procent av grundlönen jämfört med dagens 80 procent.
– Det är konstigt att betala nästan full lön till någon som saknar både utbildning och arbetserfarenhet, säger Lamppu.