Här föds idéer till nya sagor
Elever skapar berättelser med hjälp av läsplattor. Författare och historiska miljöer ger dem inspiration.
– Det här blir bra bakgrund.
Klick.
Läsplattorna är i flitig användning som kameror. Eleverna fotograferar smått och stort, natur och byggnader.
Fiskars hör säkert till de mest förevigade områdena i Västnyland. Bruket bjuder på en estetisk och historisk ram som man gärna låter sig inspireras av.
Det är också därför vi befinner oss här med årskurserna fem och sex från Pojo kyrkoby skola, där de bildar en sammansatt klass. Eleverna samlar på sig impulser och vyer för berättelser som de ska skriva och sedan sammanställa till animationer, det vill säga rörliga bilder.
Gamla hus passar in
Besöket i Fiskars leds av guiden Birgitta Kurtén som berättar om brukets nutid och historia.
– 500–600 personer bodde och arbetade här som mest. Det är ungefär lika många som jobbar och bor här i dag.
Barnen får höra hur bruket växte fram och vilken verksamhet som fanns i de olika byggnaderna i brukskärnan.
Sinja Knaapinen lyfter sin läsplatta och tar några bilder. De kan gott passa in i den berättelse som redan börjat ta form i hennes huvud.
Det är möjligt att det blir någon form av spökhistoria och i en sådan passar gamla hus bra in, resonerar hon.
En äldre stad kommer eventuellt också att finnas med i den story som Emil Sundström ska forma.
– Jag har några små idéer, säger han om sin berättelse.
Modell prövas
Gårdagens besök i Fiskars är en del av projektet Kulturstig, vars mål är att sporra barn till läsning och berättande. Eleverna i Pojo kyrkoby skola är de första som deltar, varför man kan säga att de trampar upp hela stigen.
Erfarenheterna från den modell som nu testas kommer att sammanfattas och rapporteras till både bildningssektorn i Raseborg och Nätverket för barnkulturcenter i Finland (se ansluten artikel). Målet är att få fram en behändig modul som kan användas inom undervisningen, säger Annette Ström, verksamhetsledare för Västnyländska kultursamfundet som genom Luckan Raseborg driver projektet i Västnyland.
Besök av författare
Det är Ström som tillsammans med konstpedagog Ida-Lina Nyholm sytt ihop det program som eleverna i Pojo nu prövar i praktiken.
Modellen består av fyra moment.
Ett möte med en författare inledde helheten. Förra veckan fick eleverna träffa Anna Gullichsen, som talade om hur man bygger upp en historia. Gullichsen läste ur sin bok Hatten från Katalonien och berättade bland annat hur hon fått idéer till innehållet.
Författaren besökte skolan tillsammans med stadens bokbuss, vilket är en viktig bit i helheten. Att kombinera bokbussbesöken med författarträffar är ett behändigt och vettigt sätt att föra ut kulturen till skolorna, säger Annette Ström.
Eleverna får hjälp
I helhetens tredje fas får klassen besök av Ida-Lina Nyholm. Hon introducerar eleverna i den applikation som de ska använda för att skapa sin animation med hjälp av sina läsplattor. I det här skedet borde också berättelserna börja ta form.
Slutligen besöker Ida-Lina Nyholm klassen för att hjälpa eleverna att göra filmerna, vilket sker i grupper på tre personer.
Ger beröm
Jennie Ahtola som är rektor för Pojo kyrkoby skola och tillika femmornas och sexornas lärare tror att den helhet som nu byggs upp kommer väl till pass i skolorna.
Allt som inspirerar barnen till att skapa berättelser är välkommet, säger hon.
– För eleverna är det också roligt att få höra en författare.
Jennie Ahtola säger att barnen lärde sig mycket av att lyssna på Anna Gullichsen, bland annat hur man fångar upp idéer och tankar.
Bilderna inspirerar
Samantha Björklöf säger att hon ibland skriver ner berättelser, också hemma. Här i Fiskars fotar hon flitigt både byggnader och miljöer.
I sin story tror hon att hon kommer att kombinera både fakta och fiktion, "lite sant, lite påhittat".
Hon har ännu inte helt klart för sig hur berättelsen ska byggas upp.
– Jag tror nog att jag hittar på det när jag ser på bilderna.