Simola vill bara komma i gång
Ekonomin och befolkningsutvecklingen är de högsta prioriteterna för den nya stadsdirektören. Raseborg måste bli bättre på att profilera sig för att locka industri och inflyttare.
Som att sitta på nålar. Så beskriver en ivrig Tom Simola sin situation för tillfället.
– Jag är väldigt motiverad att komma i gång och kan nästan inte vänta. Det är med stor spänning jag tar emot uppdraget, säger han glatt.
Simola är för tillfället kommundirektör för Kimitoöns kommun och när han lämnade in sin ansökan till stadsdirektörstjänsten i Raseborg tog han ingenting för givet. Efter att ha växt in i det kommunala arbetet i fjorton års tid vet han om att beslut kan svänga åt vilket håll som helst.
I och med att Raseborgs stadsfullmäktiges under sitt sammanträde i går kväll valde Simola till tjänsten som ny stadsdirektör avlutades en 24 veckor lång process att finna Mårten Johanssons efterträdare.
– Jag har träffat de två andra kandidaterna som var med på slutrakan, Bob Karlsson och Denis Strandell, och de är båda mycket trevliga och kompetenta. Vi har alla olika styrkor, men det som sist och slutligen vägde över i min favör tror jag var den kommunala erfarenheten, säger Simola.
Intervjuer, tester, möten och diskussioner har förts i god stämning och Simola förhåller sig ödmjukt till förtroendet. Som blivande stadsdirektör ser han fram emot ett inkluderande arbetssätt, där invånare ska ha möjlighet att sätta sig in i ärenden och beslut.
– Det är av största betydelse att kunna motivera varför staden fattar sina beslut och göra det begripligt för kommuninvånarna varför man måste göra på ett visst sätt, på så vis kan man skapa ett mervärde för lokalsamhället. Stadsdirektörstjänsten är på riktigt ett jobb där man kan visa upp konkreta resultat som påverkar alla och jag brinner för att arbeta för det allmänna bästa, säger Simola.
Likheter och skillnader
I dagsläget står både Kimitoön och Raseborg inför utmaningen som det innebär att vara samgångskommuner. Det finns en risk att all service eller verksamhet som skapas inom kommunen uppfattas som att den har "tagits bort" någon annanstans.
Simola var själv en drivande kraft bakom kommunsammanslagningen på Kimitoön 2009, något som han beskriver som en lång och tung process. Men arbetet har lönat sig eftersom den gemensamma kommunala ekonomin efter sammanslagningen har gått på plus sex år i rad.
– Det är klart att det är svårt att upprätthålla små serviceenheter och man talar om att de södra delarna av Kimitoön och Dalsbruk har förlorat en stor del av servicen i och med samgången. Men börjar man göra en lista på vilka kommunala funktioner som koncentrerats till Kimito blir listan inte lång. Inom den privata sektorn märker man ett tydligare bortfall, men det beror i högre grad på befolkningsutvecklingen och åldersstrukturen än kommunsammanslagningen, säger Simola.
Raseborg har av samma orsak inte råd att tappa befolkning på sikt. En liten tillväxt i invånarantalet måste åstadkommas och enligt Simola finns det goda förutsättningar till det:
– Om man ser till området och läget har Raseborg bättre möjligheter att profilera sig åt olika håll och kanter. Det gäller att göra sig känd i närområdet mera än vad man har gjort tidigare och på det sättet locka till sig fler människor och besökare, säger han.
Att jobba med mervärdesfrågor är ändå svårt om man hela tiden ska hålla på att bråka om ekonomin; om Raseborg ska ha en framtid som en stark stad i Nyland måste man därför få ekonomin i balans.
– Det är en tvungen sak, den måste vridas i balans på ett eller annat sätt. Vissa saker går kanske smidigt och i andra saker är man tvungen att fatta tunga beslut. Det finns inte enbart lätta sätt att få en ekonomi i balans, ibland är det tufft, säger Simola.
Balansering och förvaltning
Raseborgs åtgärdsprogram strävar efter att spara 12,1 miljoner euro mellan 2016–2018 och Simola ser det som en förnuftig målsättning.
– Ser man på Raseborgs volym, balansräkning, resultat och ackumulerade underskott tror jag att nivån är helt rätt. Jag känner inte till det exakta antalet pensioneringar eller elevprognoser, men så länge det finns en vilja att få ekonomin i skick så finns det också lösningar, säger Simola.
Här betonar han igen vikten av att förklara för invånarna varför staden måste fatta dessa beslut. Alla måste nödvändigtvis inte, eller kan inte, gilla besluten. En stor del av kommunernas resurser är i dagsläget intimt knutna till obligatoriska verksamheter som social- och hälsovård och skola. Det finns ganska lite övriga resurser som man kan fatta beslut om.
– Problemet är därför när man säger att staden inte får spara inom dessa sektorer. Pengarna finns ju där, det blir inget till något att endast spara inom förvaltning, säger Simola.
Han lyfter ändå fram att som ny stadsdirektör är hans uppgift inte att storma in och berätta hur Raseborg ska spara. Det är något som måste åstadkommas genom en diskussion mellan politiker och tjänstemän. Simola menar därför att hans första uppgift när han tillträder i höst är att lyssna, lära och förstå.
Samarbete och utveckling
Som stadsdirektör är det Simolas ansvar att driva Raseborgs intressen samtidigt som han följer den regionala utvecklingen.
– Det är inte så att stadens intressen strider mot resten av regionen, i mångt och mycket går de hand i hand, men det finns klart frågor där man bör se till att man gör sin åsikt hörd, säger han.
Speciellt när det gäller vården lyfter Simola fram diskussionen vid Västra Nylands sjukhus, om samarbetet mellan primärhälsovården och specialsjukvården, som ett steg i rätt riktning. Givetvis måste man se till så att det finns en så stark enhet som möjligt i Västra Nyland när det gäller sjukvård.
– Men samtidigt som det är naturligt att vård som utnyttjas av många ska finnas nära till hands, är det lika naturligt att komplicerade saker som den enskilda människan inte behöver alltför ofta kan vara lite längre borta, säger Simola.
Vad beträffar profilering tar Simola Lojo som exempel i Västnyland, där har man lyckats växa och stärka sin roll, samt lobbat effektivt för Helsingfors. Där gäller det enligt honom att skapa förståelse för Raseborgs behov:
– Speciellt i trafikfrågor gäller det för både staden och regionen att vara aktiv i sammanhanget. Det kan vara mångårig lobbning som det handlar om, men om till exempel kustbanan försvinner hamnar hela svenska sydvästra Finland i en väldigt utsatt position, säger han.
Staden och staten
I och med Centerns seger i riksdagsvalet för drygt en vecka sedan väntar eventuellt fyra lugnare år Finlands mindre städer och kommuner.
– Regeringssammansättningen kommer att bli avgörande, men det som vi de facto vet är att Centern kommer att vara dominerande. Diskussioner om kommunsammanslagningar kommer följaktligen inte att ha en så stark roll, säger Simola.
Trots att Centern motsätter sig centralisering betonar Simola att urbaniseringen är kraftigare än någonsin i dagens samhälle. I det sammanhanget gäller det att få folk att förstå fördelarna med att bo och verka i Raseborg om man vill få bukt med befolkningsutvecklingen. För att lyckas med det måste staden uppmärksamma omvärlden, och sig själva, om sina styrkor.
– Tillsammans med förtroendevalda, politiker och kommuninvånare borde man uppgöra ett handlingsprogram eller strategi där man fokuserar på styrkorna i Ekenäs, Karis, Pojo, Tenala, Bromarv och så vidare. Nyckeln är att vara överens om vad man ska utveckla på de enskilda orterna för att göra Raseborg mera intressant för utomstående.
Och det finns en massa att lyfta fram, menar Simola. Urvalet är så stort att man kunde göra en strategi för de närmaste åren och en med ett längre framtidsperspektiv. Men den blivande stadsdirektören menar att det är svårt att lyfta fram Raseborg om staden själv inte vet vad den vill.
– Därför måste vi definiera Raseborg tillsammans.