Kö till att få odla eget
Snart ska fröna i jorden. För den som vill släppa lös den inre bonden men saknar tillgång till egen täppa är trädgårdslotter svaret.
I Karis har staden inför säsongen utvidgat antalet trädgårdslotter på området vid Stenbrovägen i Lövkulla. Utöver de 20 tidigare lotterna har ett intilliggande stycke ängsmark ställts i ordning och delats in i 12 lotter till.
Även i övrigt håller området på att få sig ett lyft. Förutom allmän uppsnyggning blir det parkering, prydnadsplanteringar och i mitten en gemensam kompost.
Tanja Liljeqvist på parkavdelningen är den som håller i trådarna. Speciellt mycket pengar har staden inte att lägga ut på uppgiften, men många har varit nöjda över att något äntligen görs åt området och hon hoppas att de nya lotterna ska gå åt.
– Annars tar ogräset över igen.
Köbildning
Intresset för trädgårdslotterna i Raseborg upplever ett uppsving just nu. Det är också en av orsakerna till att man utvidgar i Karis där antalet lotter varit färre jämfört med Ekenäs.
Både i Karis och i Ekenäs står folk i kö för att få odla.
– Kanske boomen har något att göra med att det är dåliga tider. Folk är utan jobb och har tid att ägna sig åt trädgårdsarbete. Eller så vill man av olika orsaker odla åt sig själv, säger Joakim Mäkelä, ansvarig parkchef.
Medan antalet lotter i Karis vid behov kan utökas är det sämre ställt på Seminarieängarna i Ekenäs.
– Novia äger halva området som ligger lite besvärligt inkilat mellan byggnader och med ett dike runtomkring. Med traktor kommer man inte dit, men det får fungera så länge det fungerar, säger Mäkelä.
Många odlar sina lotter i decennier men visst blir också några lediga då och då. I Ekenäs räknar Mäkelä med att man kommer att kunna erbjuda en lott åt alla de fem som för ögonblicket står i kö. I Karis kommer det att finnas lediga lotter även efter att alla köande fått sitt.
Gärna förening
Med en årlig hyresavgift på 45 cent per kvadratmeter är det klart att lotterna är en serviceform, inte business. Hyran är en plus minus noll-affär med vilken man täcker utgifterna för vattenanvändningen.
Att staden hyr ut billig jord åt hobbyodlare har Joakim Mäkelä inget emot.
– Men jag tycker att det skulle vara trevligt om det liksom i de större städerna fanns föreningar på odlingsplatserna som tog hand om saker som renhållning och koordinering.
Att ordning och reda råder på odlingsplatserna är något man från stadens sida tagit ett starkare tag i och tänker övervaka under sommaren. Till reglerna hör bland annat att man inte får odla något som blir för stort och stör grannens odlingar. Höga konstruktioner såsom växthus är inte heller tillåtna medan växttunnlar är okej. Lotten ska odlas och skötas och efter växtperioden skördas och snyggas upp. Misskötsel kan få grannsämjan att lida.
– Vi hoppas ju att alla som får en lott också är så intresserade att de sköter om den, säger Mäkelä.
Lite av varje
Terttu Hyvönen har haft sin lott i Lövkulla alltsedan 1991 då hon flyttade in i de intilliggande radhusen.
Någon vår har hon kunnat så det första redan i slutet av april. En sådan vår är det inte i år men krusbärsbuskarna och jordgubbsplantorna ser ut att ha övervintrat väl.
– Jag har tänkt sätta potatis och lök och så sallad, ärter. Lite av varje. Ärterna och jordgubbarna odlar jag med tanke på barnbarnen.
Så länge maken Heikki levde var trädgårdslotten ett gemensamt intresse. Nu påtar hon på själv, alltid när hon hinner.
Några större odlingsbakslag kan hon inte erinra sig om.
– Men ett år kom rådjuren och åt upp allt, till och med orkidéerna.
Hon säger att trädgårdslotten ger henne omväxling och livslust.
– Jag odlar för att jag tycker att det är roligt, inte för något visst behov. Att hela tiden sitta innanför fyra väggar mår man inte bra av.
Ärvda jordgubbar
På de 40 trädgårdslotterna i Ekenäs är förberedelserna längre hunna. Yvonne Dugin har nyss fört en kamp men några stickiga björnbärsbuskar och putsat jordgubbsplantorna som i fjol gav en god skörd.
Odlingssäsongen blir för henne den andra.
– Jag bor i höghus och tycker att det är skönt att vara ute. Det här ger frisk luft och bra motion. I stället för att ligga på soffan kommer jag hit.
Lotten fick hon utan behöva stå i kö.
– Jag fick välja mellan tre stycken och tog den som färdigt hade lite jordgubbsplantor och hallonbuskar på sig.
Hurdana planer har du inför odlingssäsongen?
– Stora, skrattar hon och tillstår att rensning inte hör till favoritsysslorna.
– Men man kan inte låta ogräset sprida sig till de andras odlingar.
Kryddodlingen tänker hon i varje fall anlägga hemma i fönstret i år. Även om hon bor nära känns vägen onödigt lång för två kvistar dill.
Läget i Hangö och Sjundeå
I Hangö har staden totalt 95 odlingslotter att erbjuda.
– De har varit ganska omtyckta och i fjol verkade intresset ha ökat, säger parkförman Merja Rönkkö.
Också hon nämner möjligheten att i framtiden låta en förening sköta verksamheten, men nog så att principen förblir densamma.
– Kommunerna sköter det på olika vis. På vissa orter är det den lokala 4H-föreningen som tagit över.
I Sjundeå väckte trädgårdslottstraditionen till liv igen i fjol. Någon direkt rusning till odlingslotterna söder om Bangårdsvägen blev det ändå inte.
– I fjol hyrde vi ut två lotter. Orsaken till att efterfrågan inte var större är kanske att så många i Sjundeå bor i småhus och har egna odlingsmöjligheter bakom knuten, säger tekniska chefen Jorma Skyttä som ändå tycker att man ska ge det hela några år för att ta fart.