Upp till bevis för Karis centralkök
Sju personer ska tillverka upp till 2 500 portioner per dag i Karis nyrenoverade centralkök. I höst ska man utvärdera om man lyckats med det övergripande målet: Bättre mat för samma peng.
– Det här är första steget i stadens kosthållsreform, säger Arne Nummenmaa, chef för intern service om renoveringen som nu är klar.
Den juridiska överlåtelsen sker i dag och köket börjar tillreda mat direkt efter påsk, alltså den 7 april.
Då tillverkas mat till de närmaste skolorna och följande vecka till fler enheter och sammanlagt 1 940 portioner.
Från och med i höst blir det cirka 200 fler då köket även börjar laga mat till Billnäs daghem, Billnäs skola och Klinkbacka skola som nu får mat från Mariahemmets kök i Pojo.
- Utgångsläge: Flera kök i Raseborg är i renoveringsbehov, varpå staden utrett och utreder investeringsalternativ.
- Första steget: Karis centralkök har renoverats för 2,5 miljoner euro och får ökad kapacitet trots mindre personalstyrka.
- Följande steg: Katarinaskolans utdelningskök renoveras och Karis centralkök utvärderas. Sedan fattas beslut om ett centralkök ska byggas även i Ekenäs och om det då ska tjäna även Tenala.
Det nyrenoverade kökets kapacitet är 2 500 portioner. Det finns ännu inget beslut, men ett möjligt scenario är att centralköket övertar hemvårdens mat från och med 2016 då avtalet med Mehiläinen upphör. Kapaciteten räcker också vid behov till det serviceboende-komplex som planeras intill Karis hälsostation.
Mindre personal, mera mat
Agneta Lindroos fortsätter som husmor, men personalstyrkan minskar i och med renoveringen från 11 till 7. Den här veckan, och föregående, har den decimerade kökspersonalen fått utbildning i hur den nya utrustningen fungerar.
Färre ska tillreda mera med hjälp av modernare utrustning; stora grytor som bland annat delvis kan diska sig själva och tidsinställas.
Grundtanken är att få ner lönekostnadernas andel av portionspriset från cirka 60 till max 50 procent.
Kvaliteten ska höjas
Allting i det nyrenoverade köket är inte nytt. För att spara så gott det går har man byggt så att bland annat en diskmaskin som införskaffades för drygt ett år sedan kan användas fortsättningsvis.
Renoveringen blev ändå några hundratusen euro dyrare än beräknat och slutsumman cirka 2,5 miljoner euro. Det innebär högre avskrivningar, men även dem beaktat ger minskade lönekostnaderna rum för bättre råvaror.
– Portionspriset tillåts vara på samma nivå som tidigare, men en större del av priset går till råvaror. Rimligtvis betyder det att kvaliteten blir bättre och spillet mindre, säger Nummenmaa.
Kosthållschef Tove Damén-Wikholm säger att köket till en början kommer att tillreda en rätt per dag, men i framtiden är det möjligt att det blir fler. Dietmat tillreds naturligtvis och en nyhet för den nyrenoverade matsalen är en skild serveringslinje för den allt vanligare dietmaten.
– Ganska många äter vegetariskt i Karis och nu ska de också garanteras mat med rätt temperatur, säger Damén-Wikholm.
Nya utrymmen
Köksrenoveringen omfattar också nya personalrum i källarvåningen (ett myndighetskrav som tillkom under projektets gång), nya värme- och kylvagnar, en enorm diskmaskin med mera.
I källarvåningen kom en byggnadsteknisk utmaning emot i form av grundvatten. Fyra brunnar varav två har pumpar installerade håller nu våningen torr, men de är inställda så att grundvattennivån inte heller sjunker för lågt. Då skulle lerjorden under skolbyggnaden bli för torr och grunden skadas.
Större andel ska äta
Andelen som äter maten har varit exceptionellt låg i Karisområdet, ibland under 50 procent i jämförelse med till exempel Ekenäs högstadieskolans cirka 98 procent.
– Köket ska fungera så bra från början att man faktiskt vill äta den här maten. Det är ingen idé att tillreda mat som slängs bort, säger Nummenmaa.
Vilka nyttiga erfarenheter har köksrenoveringen gett?
– Det har varit nyttigt att hela processen från början utgått från att man tvingats fundera på hela tillredningsprocessen och logistiken. Det har åter en gång visat sig att genom öppen information och tillräckligt många möten med skolorna fungerar helheten.
Samma portionspris
Priset på en portion skollunch i Raseborg vari fjol i medeltal 3,17 euro och 3,66 euro för en dietportion. Målsättningen är att hålla det medeltalet även om prissättningen är pressad att öka lite då antalet dietportioner av flera orsaker är konstant.
Tillredningskostnaderna varierar ganska kraftigt från ett kök till ett annat och medeltalet dras upp av en del mindre kök.
Utvärdering väntar
Stadsstyrelsen har beslutat att det nyrenoverade centralkökets verksamhet ska följas upp och utvärderas efter den sista oktober. Tidtabellen är uttänjd på grund av skolornas sommarlov.
I och för sig borde man enligt Nummenmaa redan innan denna deadline bilda sig en uppfattning om det ska byggas ett centralkök i Ekenäs eller inte för att hinna få in planeringspengar i budgeten för 2016. Byggnadsskedet skulle troligtvis bli av därpå följande år.
Uppföljningen gäller framför allt fyra faktorer:
Hur maten smakar och hur många procent som därmed äter maten.
Hur logistiken fungerar.
Hur hög den faktiska kostnaden per portion blir.
Hur det nya adb-programmet som ska förbättra hela planeringskedjan fungerar och om det är prisvärt.
En politisk fråga
Utfallet påverkar följande steg i kosthållsreformen. Ska staden bygga ett nytt centralkök för Ekenäs? Ett troligt alternativ är i så fall att det byggs i J-byggnaden på Ekåsenområdet. Frågan är om det ska tjäna även Tenala eller endast Ekenäs centrumområde.
– Det handlar förstås mycket om politik. Hur vill man ha det? säger Nummenmaa.
– Nu går vi vidare och utvärderingen ger svar på frågan om stora centralkök är bra.
Ett centralkök i Ekenäs skulle göra de nuvarande tillredningsköken till utdelningskök, vilka ändå kan ha vissa tillredningsuppgifter som till exempel att tillreda ris, pasta och potatis.
En sak är i varje fall klar: Det krävs stora investeringar.
Ett centralkök i Ekåsens J-byggnad skulle bli betydligt dyrare än renoveringen i Karis. Där var renoveringsgraden drygt 80 procent medan man i Ekenäs vore tvungen att – på gott och ont enligt Nummenmaa – bygga helt nytt.
– J-byggnaden på Ekåsenområdet har ett fysiskt och tekniskt väl tilltaget utrymme som vore ett vettigt alternativ.
Pojo berörs inte
Planen på att göra Karis centralkök så stort att det kunde tjäna även Pojo stannade på tankenivå (förutom vad gäller Billnäs). Det hade krävt förstorade utrymmen och därmed en orealistiskt stor investering.
– Nu är vi också säkra på att Karis centralkök har en lämplig kapacitet som på sikt utnyttjas till fullo. Vi ska inte bygga kapacitet som inte utnyttjas, säger Nummenmaa.
Som förut fast bättre
Gustav Laxell, rektor för Karis svenska högstadium, är glad att köksrenoveringen är klar. Sedan den körde i gång har eleverna fått äta mat från olika leverantörer och i andra utrymmen än den egna matsalen.
Nu återgår man till vardagen, men med trivsammare utrymmen att äta i och troligtvis bättre mat.
– Det här är ett stort lyft för hela skolan!
Köksrenoveringen har lett till en dominoeffekt i skolan. Det hela började med att centralköket behövde mer utrymme för nya kylaggregat.
Kuratorn och skolhälsovården har fått flytta inom huset och gamla scenen i gymnastiksalen har byggts om till en ordentligt ljudisolerad musiksal. En nerfällbar scen är i stället monterad på väggen i gymnastiksalen.