Lönsamt endast i Norra hamnen
På stadens invånarmöte presenterades Raseborgs kostnader för ett köpcentrum i Norra hamnen. Mötet visade också att det något nerbantade planförslaget fortsättningsvis väcker känslor. "Kolossen" förargar.
För att nå så ingående diskussion som möjligt hade staden under torsdagens invånarmöte delat upp informationen på tre rum. I ett rum presenterade stadsplaneringsarkitekt Simon Store planeringsprocessen och hur landskapet påverkas av planerna.
Publikens frågor och debatten tog fart innan Store ens hunnit demonstrera de filmsnuttar och skisser som finns på projektet.
I och med Keskos regiondirektör Timo Heikkiläs uttalande i VN om att en Citymarket inte är ett akut mål i Raseborg frågade sig publiken snabbt vem som driver på en plan över huvud taget.
– Varför ska man sätta pengar på sådant om ingen trycker på, sade en man.
Folk frågade sig också varför man inte kan beakta en stormarknad på Tammet-området. Enligt dem negligeras det hela tiden. Svaret från Store var att staden inte kan planera på områden i privat ägo. Däremot har trafikutredningen beaktat Tammet-området och visat att Norra hamnen har fördelar.
– Det är lättare där, men självklart ingen dans på rosor.
Stora ytor minimeras
Publiken gav sig ändå inte och kritiken mot planen i sin helhet fortsatte.
– Jag skulle vilja fråga hur mycket tid det lagts ner på den här processen. Det verkar som det inte skulle finnas andra projekt i Raseborg, frågade sig en man.
Store svarade att processen följer stadens planläggningsprogram till punkt och pricka, godkänt av stadsfullmäktige.
Då den regelrätta presentationen slutligen kom i gång kunde Store förklara vad staden gjort för att en så stor handelsbyggnad ska passa in i landskapet. Alla fasader bryts exempelvis upp för att minska dominerande helheter.
– När man går på Kronotorget ska man inte uppfatta hela volymen på samma gång. På det sättet försöker vi anpassa helheten till landskapet.
Kritik mot växelverkan
Invånarna som bor i närheten av det planerade köpcentret talade ändå om en "betongvägg", "hemsk koloss" och "Guggenheim-museum". Planeringsprocessen kritiserades också för att inte handla om växelverkan. Bemötandena till invånarnas anmärkningar kallades för enbart "fina ord".
– Jag tycker det är skandalöst och hånande, sade en man.
Store svarade med att bemötandena beaktas men att de inte kan följas till fullo. Höjden på byggnaden kan till exempel inte sänkas mera.
– Då blir det omöjligt att bygga på berget, sade Store.
Slutligen frågade sig publiken vad hela planeringsprocessen kostat. Store kunde intyga att planläggningens konsultbudget inte överstigits och Norra hamnen-planen är heller inte dyrare än många andra planer där landskapet måste beaktas grundligt. Senare framkom siffran 145 000 euro för utredningar och 210 000 för markköp på området. Byggföretaget Mäenpää har satsat 250 000 euro.
Norra hamnen enda alternativet
Hur handeln och kunden i Ekenäs påverkas var fokusområdet för presentationen som stadsdirektör Mårten Johansson ansvarade för.
– Det är inte staden som ansvarar för att handeln blir lönsam, men som stad har vi ansvar för att se till att det som utretts är riktigt.
Johansson påtalade därefter att Norra hamnen är den enda möjliga placeringen både ur trafiksynpunkt och lagenligt utifrån landskapsplanen.
– Många har frågat varför inte någon annanstans. Svaret är nej.
Även ur ett ekonomiskt perspektiv är Norra hamnen det bästa alternativet för staden. Att bygga infrastruktur för en stormarknad på exempelvis Tammets område innebär investeringar på runt fem miljoner euro.
Spökslott om tio år?
Johansson presenterade även den handelsutredning som gjorts och visar att 21 procent av köpkraften inom detaljhandeln i dagens läge försvinner från Ekenäs. Därtill skulle en stormarknad med tillhörande specialbutiker ge staden nya öppethållningstider och synergier till andra butiker. Skepticismen hördes återigen i publiken.
– Hur klart är det att någon fyller det här huset, eller blir det så att vi om tio år går och ser på ett spökslott, frågade sig en man.
Johansson svarade med att staden självfallet inte tar det slutgiltiga beslutet om etableringar men att det just nu är en fråga om staden ska vara redo för etableringar i framtiden.
– Om vi förkastar planen kan det även ge en signal åt andra som i framtiden vill etablera sig i Raseborg.
Små investeringar i Norra hamnen
Jan Gröndahl, stadens tekniska direktör, fokuserade på trafikfrågor och stadens investeringar på området. Han målade upp utgångsläget och visade både filmsnuttar och utredningar.
– Som mest räknar vi med 2 800 bilar per dag.
Samhällstekniska nämndens ordförande Werner Orre (SFP) inflikade att en delgeneralplan som tar ställning till trafikmängder i centrum behövs. Det har varit nämndens upprepade utlåtande kring projektet.
Gröndahl presenterade därefter hur staden har räknat med nya trafikarrangemang som nya filer och trafikljus vid bron över järnvägen, men inga stora förändringar.
– Bron breddas inte. Det mesta som behövs finns redan här.
Om en stormarknad skulle byggas vid Dragsvik, som påtalats som ett alternativ, skulle avtaget från riksväg 25 bli dyrt.
– Det är mycket komplicerade arrangemang. Vi pratar om en investering på flera miljoner, sade Gröndahl.
Stadens utredning och trafik till en stormarknad vid Tammet-området visar på liknande investeringar och ett stort problem i hur trafiken från Ekenäs ska ordnas. Detsamma gällde alternativet Västerby.
De tre alternativen har en prislapp på mellan tre och sex miljoner euro för staden.
Stadens kostnad: 2,2 miljoner
Till slut visade Gröndahl de kostnader som staden ska stå för i samband med förverkligande av planerna. Stadens tioprocentiga andel av parkeringen kostar 900 000 euro, den lätta trafikleden under järnvägen 560 000 euro och infrastrukturen 600 000 euro. Några tiotusen tillkommer för utredningar och markköp.
Totalt kostar ett förverkligat projekt 2,2 miljoner euro för staden men projektet ger också en försäljning av tomten för 1 miljoner euro och fastighetsskatt på 160 000 euro per år.
– Det är alltså några helt andra summor än på de andra områdena. Det här kan staden hantera, sade Gröndahl.
Gröndahl presenterade därefter en riskanalys för olyckor i järnvägstunneln som planeras. Ett en meter tjockt betongtak krävs. Det innebär rejäla kostnader.
– Men det är Mäenpää som ska räkna på det. Om det blir för dyrt blir det för dyrt.
Kort därefter slutade mötet och nu kan invånarna säga sitt till planförslaget. Det finns sedan förra veckan och fram till 17 april till allmänt påseende.