Ny typ av industri kan återuppliva Koverhar
Datahub Finland Oy är redo att bygga ett datacenter för 40 miljoner euro och skapa minst 100 nya arbetstillfällen i Koverhar.
Etableringen vore en konkret följd av havskabeln som ska dras från Helsingfors till Rostock för 60 miljoner euro i höst. En förutsättning är att det också byggs en förgrening till Hangö.
– För att det ska vara lönsamt att bygga i Koverhar krävs nog förgreningen. Våra kunder kräver förstklassiga förbindelser. Annars är ju stället perfekt, då det även finns färdiga ellinjer på plats efter den gamla fabriken, säger Datahubs vd Håkan Malmlund.
- Datahub Finland Oy planerar bygga flera datacentraler, bland annat en i Koverhar.
- Datacentralen vore till en början 3 000 kvadratmeter stor. Investeringen vore då kring 40 miljoner euro och centralen skulle sysselsätta 100 personer årligen efter byggnadsskedet.
- På sikt skulle helhetsarealen växa till 20 000 kvadratmeter.
- I löneinkomster skulle datacentralen i Koverhar stå för 5 miljoner euro per år, enligt företaget.
Sysselsättande effekt
Förgreningen kräver en tilläggsinvestering på åtta miljoner euro och statsägda Cinia Group Oy är redo att stå för fem miljoner. Det krävs därtill investeringar på tre miljoner euro av företag och en positiv inställning av kommunerna.
Om förgreningen förverkligas, och diverse lov och arrangemang ordnas, är Datahub redo att om ett år börja bygga en datacentral för 40 miljoner euro i Koverhar.
Datacentralen skulle till en början vara 3 000 kvadratmeter stor och sysselsätta 100 personer årligen efter byggnadsskedet.
Dessutom skulle det skapas stödfunktioner och annan företagsverksamhet runt datacentralen som sysselsätter ännu fler.
En slags serverhall
Datahubs koncept är att företaget bygger hallen, med el och kylning och all infrastruktur som behövs, så färdig att olika kunder som behöver en förstklassig datacentral hyr in sig och hämtar dit sina servrar.
– Vi hyr antingen ut datacentralen som en helhet eller i mindre bitar. Vi står för skalet, våra kunder för servrarna, säger Malmlund.
Företaget planerar för tillfället flera datacentraler, både i Finland och utomlands. Företaget har inte byggt klart någon central, men kommit långt med en i Paldiski och en i Lembois.
Värmen ska tas tillvara
Hamnen i Koverhar är viktig eftersom datacentralen för att vara lönsam ska kombineras med en kraftvärmeanläggning där både el och värme tillvaratas.
Datahub vill inte att det ska gå som i Fredrikshamn där värmen från Googles servercentral går ut i havet. I stället utreder man nu möjligheterna att i samarbete med uddens industrier ta tillvara värmen.
– Vi behöver diskutera om det finns någon som är redo att investera i själva ledningen för fjärrvärme från vår anläggning, säger Malmlund.
I jämförelse med en investering på 40 miljoner ter sig 3 miljoner för en förgrening inte som någon omöjlighet. Malmlund säger att Datahub i princip ändå inte har intresse att delta i den senare investeringen.
– Det är Cinias business att dra in kablar, men det är inte uteslutet att vi deltar om det visar sig vara fördelaktigt.
Om allt går enligt planerna kan datacentralen i Koverhar vara i fullt bruk 2017.
– Det tar upp till ett år att bygga kraftvärmeanläggningen, men datacentralen kan byggas snabbare och tas i drift tidigare om man utnyttjar de ellinjer som redan finns, säger Malmlund som besökte Koverhar på tisdagen.
Sannolikheten kan öka
Cinias vice vd Jukka-Pekka Joensuu besökte i veckan kabelleverantören i Frankrike. Då man diskuterade beställningen beaktade man en förgrening.
– Det är ganska sannolikt att det blir en förgrening till Hangö och sannolikheten ökar om det finns intresse att investera bland regionens aktörer, säger Joensuu.
Trots att bolaget fört fram ett krav på tre miljoner euro av andra aktörer talar han om investeringar i bred mening och inkluderar satsningar på lokal infrastruktur som kan gynna projektet.
Cinia uppgav förra veckan att ett beslut om förgrening måste fattas senast den 20 mars. Nu säger Joensuu att det slutgiltiga beslutet fattas i slutet av månaden.
Han ser stor potential i den här typen av satsningar och speciellt i Hangö.
– Enligt uppskattning kommer det att byggas sextio nya datacentraler i Europa under de följande fem åren. En tredjedel av dem kunde komma till de nordiska länderna. Västra Nyland och Hangö skulle vara en bra etableringsort för en datacentral redan på grund av det goda befintliga fibernätverket, korta avståndet till kabeln och den alternativa Sverige-kabeln.
Novago i viktig roll
Även Novago Företagsutveckling Ab ser kabeln som en möjlighet att ta regionens näringsliv till en helt ny nivå.
– Det här är ett unikt tillfälle för västra Nyland. Den snabbare dataöverföringen kan utnyttjas likväl av regionens företag som teleoperatörer och organisationer. Även elektrifieringen av Hangö–Hyvinge-banan kunde utnyttjas genom att samtidigt gräva ner el- och datakablar, säger vd Carl-Johan Sandström.
Novago har börjat kartlägga det regionala intresset att investera i havskabelns förgrening. Med tanke på tidtabellen är Sandström nöjd.
– Vi för vissa diskussioner, det har kommit vissa förfrågningar och vissa har anmält intresse. Alla inser att det är en bra sak att få kabeln hit, men då pengar ska investeras är det mycket som måste preciseras.
I dag ska Novagos styrelse fatta beslut om hur investeringen ska organiseras. Ett alternativ är att man grundar ett holdingbolag, men Novagos styrelseordförande Mikael Borgman understryker att alternativen är flera och ingenting ännu bestämt.
– Det är ännu öppet hur formatet ska se ut. Vi förhandlar med Cinias jurist om saken denna vecka. Formen är ändå inte det viktigaste, Cinias största intresse är att bli övertygade om att det finns ett intresse för satsningen i vår region. På den punkten tror jag att vi har kommit långt redan nu.
Förgreningen ger förutsättningar
Borgman är övertygad om att förgreningen kan gynna regionens näringsliv genom att locka hit viktiga aktörer.
– Det här ger förutsättningar för att skapa nya jobb, förutsättningar för en ny form av industri, förutsättningar för bolag att flytta hit. Till exempel nätbutiker behöver stor kapacitet för datatrafik. Det är omöjligt att säga att jobben kommer direkt som kabeln är lagd, men då kan vi marknadsföra området som ett område med högklassig datatrafik, tryggt i flera avseenden, vi har vare sig jordbävningar eller revolutioner.
Tror du Cinia upplever att det finns tillräckligt starkt intresse i Västnyland?
– Jag är försiktigt positiv bara vi får strukturen i ordning. Frågan är var investerarnas pengar matas in, och de vill förstås veta någonting om hur de kan få pengar genom investeringen. Det finns många öppna frågor, ska det till exempel vara möjligt att få pengarna tillbaka? Alla frågor som ställs och besvaras ger signal till Cinia om att intresse finns.
Kommunerna kan stödja
Borgman är också andre viceordförande i Raseborgs stadsstyrelse, för SFP, och övertygad om att de västnyländska kommunerna vill stödja projektet.
Framför allt vad gäller planering, bygglov och diverse tillstånd kan kommunerna vara tillmötesgående och smidiga.
Däremot är det enligt Borman osannolikt att kommunerna skulle investera i förgreningen, i varje fall större summor. I och med att kommunal inblandning kan göra beslutsprocesser långsammare är han inte ens övertygad om att det vore önskvärt.
– Men det kan behövas till exempel en ny väg i anslutning till projektet, det finns nog sätt att stödja, men både Hangö och Raseborg har som bekant en svår ekonomisk sits, säger Borgman.
En nyhet i Hangö
Hangös stadsdirektör Jouko Mäkinen ser en förgrening av datakabeln som en stor möjlighet, men aktar sig för att gå händelserna i förväg.
– Förstås är vi intresserade, det här är utan vidare en intressant och positiv sak. Det gäller inte bara Hangö utan hela nejden.
Det är ändå lång väg kvar till en sysselsättningsboom i stil med den som följde etableringen av Facebooks datacenter i Luleå för ett par år sedan.
– Allt är ändå alldeles i början och verkligen mycket är öppet ännu. Vad gäller det lilla vi vet så är vi förstås positiva. Vad projektet i praktiken förutsätter av oss är ännu oklart, säger Mäkinen som fick kännedom om projektet så sent som förra veckan.
"Kan gynna alla"
En aktör som följt med projektet i många år är Karis Telefon Ab. Vd Henrik Ekblom tror på en indirekt nytta av en förgrening.
Grundtanken är att det som är bra för regionen också är bra för det egna företaget.
– Om det kommer en serverhall till Koverhar ger det upphov till omkringliggande företag. Alla företag i regionen kan dra nytta om det här ger regionen en injektion. Mår omgivningen bra så mår vi bra, säger Ekblom.
Vad gäller investeringar anser han att Karis Telefon redan drar sitt strå till stacken genom att bygga ut det optiska fibernätet.