"Äntligen slutar vi kasta skolmat"
Sedan en vecka tillbaka säljer köket i Källhagens skola ut överbliven mat. Andra kommuner i västra Nyland är inte beredda att gå samma väg för att få bukt på matsvinnet.
– Det känns skönt att slippa slänga skolmaten, men ännu fler skulle gärna få hitta hit och köpa av maten vi har till försäljning, konstaterar storkökskocken i Källhagens skola i Virkby Virpi Kumpulainen.
Under veckan som gått har hon sålt 14 portioner överbliven skolmat. Det är ungefär hälften av allt som blivit över.
– Hittills har kunderna bestått av skolans egen personal. Jag hoppas att också utomstående ska hitta hit, men för att lyckas måste vi marknadsföra möjligheten i större utsträckning.
De första kunderna anländer
Kumpulainen hinner inte ens slutföra sin mening förrän det sker: De två första helt nya matgästerna dyker upp i skolans matsal för att handla lunch. Men de kunde inte ha valt en sämre dag, för just i dag har maten tagit slut. I stället för skinkfrestelse möts de av en lapp där det står att ingen mat finns till salu.
– Det var snopet. Jag hade sett fram emot att få köpa hem en förmånlig matportion, säger Katariina Matintalo.
– Vi har sprungit, först till biblioteket som öppnade klockan tolv för att köpa matbiljetterna och sedan hit för att hinna köpa lunchen under utsatt tid mellan kvart över tolv och halv ett. Nu får vi gå ut och äta i stället, säger Maire Peltonen som var den som lockade hit Matinsalo.
Trots att damerna är uppenbart besvikna hyllar de initiativet att sälja överbliven skolmat och tänker komma hit på nytt en annan dag.
– Jag har väntat i åratal på det här beslutet. Jag tycker det har varit gräsligt att prima skolmat har kastats bort i många år. Det är våra skattepengar som gått till spillo, säger Peltonen.
Matintalo håller med och tror att framför allt pensionärer, som det enligt henne finns gott om i närheten av skolan, kan dra nytta av att få köpa hem billig och varierande skolmat.
Andra kommuner hänger inte på
Att det varje dag inte finns mat att sälja är en av orsakerna till att servicechefen i Hangö Eivor Lundqvist förhåller sig skeptisk till att påbörja ett liknande projekt där.
– Det är inte rätt mot kunderna att det ibland finns mat att köpa, ibland inte. Det som blir över får personalen i dagens läge köpa med sig hem och så dras det av direkt från lönen. Det har fungerat bra hittills.
I Raseborg uppger kosthållschef Tove Damén-Wikholm att matsvinnet är såpass litet att det inte kan anses ändamålsenligt att gå in för en försäljning. Dessutom finns det redan i Raseborg andra lösningar för vad som händer med mat som blir över. Ideella föreningar tar till exempel emot mat en gång i veckan.
– Som idé är det inte dumt att sälja mat, men jag tror att det ska finnas ett brinnande intresse för ekologi både bland skolans lärarkår och kökspersonal för att konceptet ska lyckas.
I Kyrkslätt har man löst problemet med matsvinn så att pensionärer sedan ett och ett halvt år tillbaka får luncha i skolorna för en billig peng, efter det att eleverna ätit klart. Enligt kosthållschef Toini Linnanmäki har konceptet varit lyckat, åtminstone i Veikkola där utbudet på restauranger inte är stort. För att inte trampa centrums krögare på tårna vill inte Linnanmäki införa billig matförsäljning i skolorna.
– Dessutom är det en fråga om hur det rent praktiskt skulle skötas. Det kräver tid av personalen och det är borta från deras egen lunchpaus. Tanken är dock god.
Allt är hemåt
Enligt Virpi Kumpulainen krävs det inte mycket extra av kökspersonalen att sälja överbliven mat. De positiva effekterna väger tyngre. Till exempel att eleverna lär sig att bara ta så mycket som de orkar äta, för de vet att den överblivna maten säljs i stället för att slängas.
– Att sälja överbliven, god mat är också en imagefråga för Lojo stad. Jag tycker det är bättre att sälja bara fem portioner mat till någon behövande än att slänga den i bioavfallet, säger hon.