Aktivare dialog med skolorna önskas
Utbudet och efterfrågan möter inte alltid varandra när det gäller utbildad arbetskraft i västra Nyland. Skolorna och näringslivet föreslås närma sig varandra.
Många gånger är det en riktig utmaning att hitta yrkeskunniga personer då nytt folk anställs. Det säger Joachim Lund som är chef för Visko Teepaks fabrik i Hangö.
Han får medhåll av utvecklingschefen Pontus Fröman och underhållschefen Berndt Sundberg. Speciellt svårt är det att hitta personer som behärskar underhållssidan, säger Sundberg.
Visserligen blev utbudet av yrkeskunniga personer större då FN-Steel stängde i Koverhar och Dalsbruk, men det handlar om en tillfällig våg.
– På lång sikt är situationen inte alls bra, säger Berndt Sundberg.
Också tillgången till underleverantörer har blivit sämre i regionen. Det gäller allt från städning och kosthåll till metall-, el- och underhållsservice, säger Sundberg och berättar att industrin därför allt oftare tvingas anlita entreprenörer från andra regioner.
Också när det gäller planeringstjänsterna för industrin är det glest i leden, säger han.
Krävande uppgifter
Underhållet i en industri är krävande och kan omfatta allt från mekaniskt jobb till automations- och starkströmsarbeten. När Visko Teepak nyanställer inom underhållssidan gäller det i praktiken att grundligt börja köra in personen i sina uppgifter.
Tre till fem år får man räkna med att det tar innan den anställda klarar av allt som krävs, säger Sundberg.
Han önskar att yrkesutbildningen i landsändan kunde vara mer inriktad på industrin, som är stor inte endast på Hangö udd, utan i hela regionen.
– Utbildningen matchar inte mot processindustrins behov. Så har det varit länge.
Han hoppas att skolorna i allmänhet skulle satsa mera uttryckligen på process- och underhållsutbildning.
– Det är den bransch som växer mest i Finland.
Visko Teepaks fabrik i Hangö sysselsätter 165 personer av vilka ett 50-tal räknas till tjänstemännen som sköter kontorsarbetet och ansvarar för produktionen, arbetsledningen och utvecklingsarbetet. I nuläget rekryteras en handfull personer varje år, främst för att ersätta dem som går i pension.
Viktigt partnern får jobb
När det gäller specialisterna rekryteras ofta personer från andra regioner. Västnyland kan naturligt inte stå till buds med allt specialkunnande, säger Lund.
Här kommer en annan utmaning in i bilden. Lund säger att det ofta är helt avgörande ifall det finns jobb i trakten även för den tilltänkta nyanställdas partner.
För hans egen del underlättades beslutet att flytta till Hangö i och med att hustrun fick anställning i en annan av de stora industrierna på Hangö udd.
Konstellationen var densamma för Pontus Fröman då han för några år sedan – då bosatt i Kotka – tackade ja till sitt nuvarande jobb i sin barndomsstad. Frun hade möjlighet att öppna eget i Hangö, och det underlättade beslutet.
Just nu ska fabriken anställa en tekniker eller ingenjör inom planeringen. Fröman tippar på totalt ett 50-tal sökande, men enas fort med Lund och Sundberg kring gissningen att endast kring 15 av dem kommer att uppfylla de krav som ställs.
Vill samverka
Visko Teepak tar med jämna mellanrum emot praktikanter, och gör det gärna.
Men dialogen med skolorna kunde vara aktivare, säger Joachim Lund. Han vill inte peka finger endast mot skolorna, utan säger att industrin säkert också kunde ha ett aktivare grepp.
– Redan en träff en gång om året skulle vara bra, säger Sundberg.
En studerande tog nyligen kontakt och föreslog att han kunde skriva sitt examensarbete i växelverkan med fabriken, berättar Pontus Fröman. Själv förespråkar han varmt liknande samarbete.
– Det är en bra inkörsport till arbetslivet, konstaterar Lund.
Aktuell fråga
Västra Nylands handelskammare, närmare bestämt dess personalutskott, har valt att lägga speciell vikt just nu vid utbildningsfrågor.
– Under det här året har vi som mål att ta fram parametrar för att bättre kunna se vilket behovet är i företagen, säger Eero Hettula som är handelskammarens vd.
I personalutskottet deltar alla stora yrkesutbildare i trakten, nämligen Yrkeshögskolan Novia, Axxell, Luksia (Länsi-Uudenmaan ammattikoulutuskuntayhtymä) och Yrkeshögskolan Laurea.
Därtill är flera företag och industrier representerade.
Samma svar
De aspekter som kommer fram i diskussionen med Visko Teepak-cheferna är bekanta för Hettula. Innan han tog vid på handelskammaren hann han jobba i 28 år i Koverhar, bland annat med personalfrågor.
– Högre tjänstemän får man nog, men på verkstadsgolvet är det svårt att hitta utbildat folk från trakten. Man får samma svar när man diskuterar med nästan vilket företag som helst.
Hettula bedömer att balansen är rätt god inom byggnadsbranschen, medan processindustrin är ett exempel där utbudet och efterfrågan inte möts när det gäller utbildning. Med tanke på att den kemiska industrin är ganska omfattande i regionen tycker han att det är anmärkningsvärt att ingen av skolorna i trakten utbildar folk med baskunskaper i kemi.
Viljan finns
Eero Hettula säger att det är mycket svårt att planera utbildningarna så att de säkert fyller behoven på sikt. Därför behövs det enligt honom också möjligheter till snabbare förändringar i utbildningarna och också kortare utbildningar vid behov.
Hettula upplever att skolorna tar saken på allvar. Attityden är det inte fel på, säger han.
– De är ivriga att vara med.
Det är inte någons fel att situationen är som den är, påpekar Hettula. Nu gäller det bara att kavla upp ärmarna och gemensamt se vad som kunde förbättras, säger han.