Soldatläger fängslar ortsborna
Det arkeologiska och konflikthistoriska projektet på Tulludden framskrider i rask takt. Snart inleds de egentliga utgrävningarna.
Arbetet att kartlägga och levandegöra historien kring det krigstida tyska etapp- och fånglägret på Hangö udd väcker stort intresse.
I onsdags fick projektledaren, arkeologen Jan Fast presentera sitt projekt inför en stor publik. Kring 115 personer hade sökt sig till stadshusets foajé, där kvällen inleddes med att fler stolar fick lyftas in från festsalen invid.
Jan Fast redogjorde för både lägret och de inventeringar och provgrävningar som redan gjorts.
–Det här arbetet har inte endast en arkeologisk, utan också en stor socialhistorisk potential, sade han.
Kantin i fokus
Det tvärvetenskapliga projektet inleddes i fjol våras. Då gjordes bland annat provgrävningar i en del av området och samtidigt fotograferades det byggnadsbestånd som fortfarande finns kvar.
Då kunde också platsen för den tidigare Lotta Svärdkantinen lokaliseras. Den kommer att utgöra en viktig del i projektet.
– Grundforskningen är gjord för att säkerställa att det faktiskt finns något att hitta där, förklarade Fast och försäkrade att arbetet kommer att kunna knytas ihop på ett intressant och tillgängligt sätt.
Bland annat planeras en publikation och en utställning.
Invånarna bidrar
Under det knappa år som gått har Jan Fast lyckats smala ihop en mängd källor och material från olika håll. Hangöborna har tagit mycket aktivt del i arbetet, sade han och berättade att nätet och projektets sida på Facebook varit till stor hjälp.
– Ortsborna har också bidragit med många fynd, foton, berättelser och intervjuer. Därför är allmänheten i Hangö mycket viktig för projektet. Det handlar om att ge och ta åt båda hållen.
Också under onsdagens träff tog projektet några steg framåt. Rigmor Sundström som satt i publiken berättade att hon har ett fotografi på en kvinna som jobbade i lägrets kök och därtill i förvar även ett autentiskt vistelsetillstånd till lägret.
– Det där är värt en applåd, sade Fast som strax innan hade understrukit betydelsen av dylika fynd.
Mer skulle komma. Elisabeth Wendelius berättade att hon har minnen av personer som jobbade i lägret och att hon också själv minns tyskarna i staden.
– De bjöd på mat åt oss skolelever också, sade hon.
– Nu måste jag nog komma och hälsa på er, sade Fast som betonade vikten av invånarnas hågkomster.
Anhöriga inkopplade
Hela projektet går ut på att samla de skärvor som finns kvar av lägret och då handlar det alltså inte endast om fysiska artefakter.
De personliga minnesbilderna är viktiga, och här kommer också tyskar och österrikare in i bilden. Jan Fast berättade att han kommit i kontakt med en del anhöriga till militärerna som passerade lägret, bland dem dottern till en soldat som stupade utanför Murmansk.
– Jag vill förmedla berättelser och öden i Hangö.
Det är den vanliga människan som står i fokus inom projektet, underströk Fast.
Samtidigt kommer dokumentationen att illustrerar den enorma logistik som behövs för ett stort krig. Mängden människor som passerade lägret till och från krigsavsnitten var mycket stor.
Grävningarna inleds
Den 22 maj är det dags för gymnasieeleverna i staden att delta i de egentliga utgrävningarna. I juni har andra intresserade möjlighet att haka på. Utgrävningar ska göras också sommaren 2016.
De fynd som görs förs till Hangö museum där de dokumenteras.
– Museet gör sedan ett urval av vad som sparas och vad som förstörs. Ingenting ska komma ut på svarta marknaden, sade Fast.
Det var museet som stod som värd för onsdagens evenemang. Fast höll sin presentation på svenska och fick frågan om han inte senare kunde hålla något motsvarande föredrag även på finska.
– Det gör jag mycket gärna.
- Våren 1942 hyrdes frihamnsområdet på Tulludden ut till de dåvarande vapenbröderna tyskarna som transport- och etappcentral. Tyskarna byggde ett stort inkvarteringsläger med kapacitet för över 4 000 personer. I helheten ingick också ett läger för ukrainska krigsfångar. Lägret omfattade omkring 130 olika byggnader.
- Efter att tyskarna lämnat Hangö inkvarterades finländsk militär i en del av barackerna. Området var också en tid läger för sovjetiska krigsfångar.
- Åren 1944–1949 fungerade lägret som mottagning för finländare som återvände från krigsfångenskap eller internering i Sovjet och andra länder. Senare har området använts som arbetsläger för kvinnliga fångar.
- Det aktuella projektet koncentreras till åren 1942–1944, då tyskarna använde lägret.