Hamnen och staden ska bli vi igen
Att Hangö hamn som bolag inte omfattas av offentlighetslagen försvårar förbindelsen till staden. Ett år efter bolagiseringen vill staden därför uppdatera koncerndirektiven.
I januari 2014 inledde Hangö hamn sin verksamhet som aktiebolag. Offentliga protokoll blev hemliga och politiker och invånare kunde inte längre kontinuerligt följa med den förra hamndirektionens beslut. På nationell nivå har bolagiseringsprocessen av hundratals tidigare kommunala affärsverk påståtts leda till en demokratisk kris. I Hangö har förändringen inte varit så stor.
– Redan före bolagiseringen fick hamndirektionen och ledningen ganska fritt fatta sina egna beslut, säger Jouko Kavander (SDP), stadsstyrelsens ordförande.
Men politikerna är ändå ense om att något måste göras. Uppdaterade koncerndirektiv ska därför, samt i och med kommande förändringar i kommunallagen, utarbetas under våren. De avgör stadens styrning och hur hamnen ska rapportera. Redan på måndagen ska stadsstyrelsen utse en arbetsgrupp för uppdateringen.
Utrymme för förbättring finns
Kavander har diskuterat specifikt koncernledningens funktion med stadsdirektör Jouko Mäkinen. Koncernledningen är i praktiken stadsstyrelsen.
– Den skulle bestå av en mindre grupp som regelbundet diskuterar med hamnen och Hangö hyreshus Ab, säger Kavander.
Även stadsfullmäktiges ordförande Sture Söderholm (SFP) hoppas på förbättring.
– Koncernledningen borde absolut utvecklas, säger han.
Utöver det borde stadens kontakt med bolag där man står som delägare förbättras. De regelrätta mötena med till exempel det regionala utvecklingsbolaget Novago sker i nuläget en gång per år. Jouko Kavander skulle gärna se att mötena blir flera.
– De borde ordnas åtminstone två gånger per år.
För hamnens del menar Kavander att man borde få ett nytt tänkande. Hittills har det varit vi och dem.
– Man borde tänka oss, säger han.
Någon brist på förtroende ser han ändå inte och han litar på att kontakten med ledningen fortsätter som förut.
– Med den föregående hamndirektören hade vi kontakt nästan varannan vecka.
Kavander hoppas att kontakten med den nya vd:n Anders Ahlvik blir lika givande. Att vd:n såsom förra hamndirektören skulle sitta med i stadens ledningsgrupp skulle vara en möjlighet. Då får staden insikt i hamnen och hamnen stöd av staden.
Experter i styrelsen?
En annan fråga som dryftas av politikerna är hamnstyrelsens sammansättning. Sture Söderholm hoppas att styrelsen i framtiden kan ta in proffs. Än så länge menar han ändå att hamnstyrelsen klarar sig med sin politikerkår.
– Jag tror inte att några externa medlemmar kommer in i det här skedet.
Söderholm poängterar att förändringar dessutom kräver en stor enighet. De politiska partierna i staden levererar i dag sina egna representanter och upprätthåller även i hamnstyrelsen fullmäktiges styrkeförhållanden. Söderholm säger heller inte rakt ut om han tror att SFP skulle kunna tänka sig att ge upp en politisk representant för att få in en expert från näringslivet.
– Om vi ska ta in proffs behövs en överenskommelse mellan alla partier, och det beror också på hur många som ska sitta i styrelsen.
För socialdemokraternas del kan Jouko Kavander säga att man diskuterat möjligheterna att få en bredare styrelse. Själv skulle han gärna se experter från näringslivet men om SDP är villigt att ge upp en plats kan han inte säga.
– Men det är något man måste fundera på.
Personligen ser han ändå att hamnen klarar sig med den nuvarande styrelsen något år till.
– Men det blir roligt att se vad som händer på bolagsstämman.
Den ordnas i april.
Sekretessen naturlig
För stadsstyrelsens del menar Kavander att den nuvarande sekretessen i alla fall inte lett till några praktiska bekymmer.
– Inte ens före bolagiseringen kommer jag ihåg någon gång då stadsstyrelsen skulle ha behövt ta något ärende åt sig från hamnen.
Söderholm lyfter ändå fram teoretiska problem.
– Enligt kommunlagen har ju varje fullmäktigeledamot rätt att få sådana uppgifter som behövs för att man ska kunna sköta sitt arbete i fullmäktige, men det gäller inte för ett aktiebolag. Det innebär att man i värsta fall kan bli förvägrad vissa uppgifter.
Söderholm och Kavander har ändå full förståelse för att hamnens informationsgång nu för tiden sköts som ett vanligt aktiebolags.
– Det är en naturlig sak. Vissa ärenden fordrar sekretess och konkurrenterna snappar nog snabbt upp dem om de kommer ut, säger Söderholm.
BAKGRUND
Kommunernas bolagiseringar
Från och med 2015 måste konkurrensfördelarna, i form av förmånligare lån, lägre skatt och konkursskydd, som kommunernas tidigare affärsverk hade åtgärdas.
Hangö löste kravet ett år på förhand genom bolagiseringen av hamnen 2013-2014.
Kommuninvånarnas besvärsrätt i bolagen har försvunnit och insynen minskat överlag. Flera experter har varnat för detta och hoppas att offentlighetslagen ska börja gälla även kommunernas aktiebolag.
En ny kommunallag är dock på väg och kommunerna har fortsättningsvis aktieägarens påverkande roll.