Tillbaka som en ledare
Bob Karlsson säger att ingen mirakelmedicin räddar Raseborg i ett huj. De kommande åren är det viktigast att skapa positiv anda, känsla av gemenskap och god grogrund för företagande.
Karlsson kom från Pargas till Ekenäs, via Åbo Akademi, för ungefär 25 år sedan. Här inledde han sin yrkesbana, från lärare till rektor och vidare ända till bildningsdirektör i den nya staden Raseborg. Han ledde bildningssektorn och var med i stadens ledningsgrupp tills han åtog sig nya utmaningar vid Utbildningsstyrelsen.
Nu vill han återvända som stadsdirektör. Han listar snabbt tjänstens tre viktigaste uppgifter: Att föra öppen dialog med beslutsfattarna, tjänstemännen och invånarna, att skapa en positiv anda och att ha en ledningsgrupp som arbetar kring frågor gemensamt och inte strikt spjälkar upp frågor i olika sektorer.
Vad kan du ta med dig av dina tidigare jobb som Raseborg kan ha nytta av?
– Från mitt nuvarande jobb har jag fått betydligt större trygghet i mig själv som ledare. I Raseborg och regionen hade jag förstås ett bra kontaktnät sedan tidigare, men nu har det blivit betydligt bredare. Från tiden jag jobbade för Raseborg har jag en god grund och känner historien. Ju mer man vet, desto starkare och tryggare är man i sin uppgift.
- Ålder: 50.
- Familj: Fru och tre halvvuxna söner.
- Nuvarande jobb: Direktör för den svenska enheten vid Utbildningsstyrelsen.
- Utbildning: Filosofie magister.
- Parti: Inte medlem.
- Förtroendeuppdrag: Endast sådana som kommit med jobbet på Utbildningsstyrelsen.
- Hobby: Motion och segling.
- Kör: För tillfället Mazda, inte märkestrogen på något sätt.
- Läser: Mycket kriminalare men också humoristiska romaner, John Irving.
- Bravur i köket: Fisk och pizza.
- Dold talang: Överraskande händig.
- Vilken seriefigur är du: Enligt frun Walt Duncan (Zits).
- Favoritstad: Raseborg, förstås!
Fördjupning en styrka
Av 13 sökande var Karlsson given som en av några favoriter. Han känner staden bäst och ser själv en fördel i att han varit verksam inom bildningen hela karriären.
– Det är en styrka att känna en bred sektor på djupet. Det har gett mig känsla för hur saker och ting uppfattas av personal och invånare. Då vi byggde upp staden Raseborg blev jag i ledningsgruppen förtrogen med en stor del av kommunsektorn. Men stadsdirektörens uppgift är inte att ha sakkunskap i alla sektorer, det viktiga är inte att gå in på detaljer utan att leda staden som en helhet.
Vilka är Raseborgs tre största problem och hur kan de lösas?
– Relativt hög arbetslöshetsgrad, svårigheter att nå ett positivt resultat och den ökande lånebördan. Man pratar om att få företag hit, men att locka stora företag är svårt överallt. Vi måste gynna den företagsamhet som kommer inifrån, stödja etableringar av nya företag och innovationer i samarbete mellan kommunen, de utbildningsinstitutioner vi har och Novago.
Vilka är Raseborgs tre främsta trumfkort och hur kan de utnyttjas bättre?
– Olika boendemiljöer, brett utbildningsutbud och en väl utbredd service. Vi kan locka inflyttare med att fokusera på vissa områden. Nära järnvägen är en sak, nära havet en annan.
Finns det någon kommun som du tycker att ha lyckats bra som Raseborg kunde lära sig något av?
– Det är väldigt svårt att direkt ta modell av någon då förhållandena alltid är så olika. I vissa frågor kan vi se hur man jobbar i Lojo eller Kimitoön, det tillför alltid att föra dialog.
Vision: positiv anda
Karlssons melodi om samarbete är att det nästan alltid lönar sig och att man ska samarbeta så länge man inte lider av det, även om det bara gynnar den andra. I Västnyland lyfter han fram speciellt vårdsektorn, där det pågått både dragkamp och samarbete.
– Man måste se till hur man kompletterar varandra och inte rivalisera, säger Karlsson och konstaterar att samarbete pågår och ska utvecklas också inom utbildning, marknadsföring och infrastruktur, även om det finns lite olika intressen i regionen.
Hur vill du att Raseborg har förändrats om fem år?
– Jag vill att vi har en öppen dialog på alla nivåer, att raseborgarna litar på sina beslutsfattare och tjänstemän. Det viktiga är att vi har en positiv anda inom organisationen och i kommunen, att vi känner: Det här är vår stad!
Raseborg ha sagt att den ska vara en öppen stad, hur kunde genomskinligheten i förvaltningen och beslutsgången förbättras?
– Inom planeringen har jag sett att man ordnat öppna diskussionstillfällen. Det är bra och kunde tillämpas mera i flera sektorer. Medias roll är också viktig och via media måste man aktivt komma snabbt ut med aktuella frågor så att inte snäva tolkningar av en opposition får allt utrymme.
Hurdan ledare är du?
– Framför allt en som vill ge ansvar åt sina medarbetare. Jag vågar påstå att jag är en god lyssnare och ger ansvar och förtroende åt de jag jobbar med, både ett professionellt förtroende och en personlig tillit. Jag vill att man också som människor kan lita på varandra.
Vilket ska förhållandet mellan högsta ledning och beslutsfattare vara?
– Det ska framför allt vara öppet. Förtroendevalda bestämmer om strategi medan tjänstemännen sköter verkställandet, ingendera ska gå för långt in på andra sidan.
Klarar du dig på finska och svenska i tal och skrift i alla situationer?
– Jag har formellt utmärkta kunskaper i båda språken, säger Karlsson som också talar engelska och lite tyska.
Läsarfrågor
Vad tänker du göra för att förbättra stämningen och framtidstron i staden?
– Lyssna och diskutera.
Vad har du för vision för Raseborg? Ska vi satsa på turism, ekoboende, slow food, vänlig service och småskalighet eller ska vi ha tunga arbetsplatser?
– Vi ska satsa på att ha en bra miljö att leva och verka i.
Vad är du beredd att göra för att förbättra kollektivtrafiken och fotgängarnas och cyklisternas möjligheter att röra sig i stan?
– Jag tycker vi kunde ha ett bättre nät av cykelvägar. I mån av möjlighet kunde man se till den här biten.
Vad har du för syn på Ekenäs höstmarknad?
– Det är en lång tradition som fortsätter locka nya besökare och gärna får fortsätta för min del.
Vad anser du om planeringen av en stormarknad i Norra hamnen?
– Personligen tycker jag det är bra att Norra hamnen utvecklas och att vi kan utnyttja området, för bostäder och eventuellt handel. Jag ser inte själv ett behov av en stormarknad, men om näringslivet ser det som ett bra alternativ så ska kommunen inte vara den som begränsar.
Hur kan Raseborg (främst Karis) marknadsföras bättre som pendlarstad?
– Det är viktigt att vi kan erbjuda olika boendemöjligheter tillräckligt nära tågstationen. Det betyder på gång- eller cykelavstånd för att det ska tilltala de potentiella inflyttarna som jämför med andra orter närmare huvudstaden.
Ja eller nej
Är det bra att social- och hälsovårdsreformen inte förverkligades i föreslagen form?
– Ja.
Anser du att en stadsdirektör ska bo på orten?
– Ja.
Tänker du flytta till Raseborg?
– Ja. (Nu skriven i Helsingfors, men bor lika mycket i Ekenäs).
Ser du en kommunfusion där Raseborg är inblandad som sannolik de närmaste fem åren?
– Nej.