Fortsatt nedgång väntar
För fjolåret förväntas goda resultat men inför framtiden spår samtliga västnyländska kyrkliga samfälligheter utmaningar. För 2015 är det enbart Kyrkslätt som budgeterar ett positivt årsresultat.
En svag finländsk ekonomi, ökande arbetslöshet och ett minskande antal församlingsmedlemmar betyder föga överraskande svåra tider även inom evangelisk-lutherska kyrkans församlingar.
I Västnyland har församlingarna redan i flera år kämpat för att åtgärda sin ekonomi. Det arbetet har också resulterat i ett positivt resultat för flera kyrkliga samfälligheter 2014. Men budgeten för 2015 är återigen dystrare.
Överraskning på udden
Längst västerut står Hangö kyrkliga samfällighet med ett fjolårsresultat som gläder ekonomichef Kenneth Skarpman.
– Vi har lyckats riktigt bra och verkar landa på ett överskott på 120 000 euro, säger han.
Församlingarna i Hangö har lyckats håva in större skatteinkomster än förväntat, bland annat tack vare höjningen av kyrkoskatten. Därtill har man lyckats följa strategiplanen där utgifterna ska skalas ner.
– Det handlar om mer eller mindre alla fronter. Men på personalsidan arbetar vi för att minskningen ska ske på naturlig väg, säger Skarpman.
Men inom kort hoppas samfälligheten också kunna sälja en del av sina fastigheter. Hittills har man inte lyckats.
– Det behövs förr eller senare. Annars verkar det som vi hamnar på ett större minus 2016, säger Skarpman.
I och med det oförutsedda positiva läget just nu kan resultatet för 2015 däremot stanna nära ett nollresultat, även om budgeten förutser ett underskott på dryga 60 000 euro. Minskningen av antalet församlingsmedlemmar, mellan 2013 och 2014 3,5 procent, ser Skarpman ändå som en verklig stötesten.
Sjundeå vann på donation
Samma gäller i resten av regionen, men liksom i Hangö klarade man fjolåret med bravur. Även Sjundeås kyrkliga samfällighet kan redovisa ett överskott. Resultatet som presenterades för kyrkorådet i går kväll ligger på 194 000 euro.
– Men det grundar sig främst på en donation och att vi sålde en aktielägenhet. Med försäljningen kunde vi dessutom göra en extra amortering på våra lån, säger ekonomichef Ingeborg Flythström.
Årsbidraget landade på 96 000 euro, vilket i sin helhet motsvarar avskrivningarna. Därför måste samfälligheten jobba vidare med både inkomsterna och utgifterna i den regelrätta verksamheten.
– Det är väldigt viktigt att församlingarna både ekonomiskt och verksamhetsmässigt står stabilt inför sina utmaningar i dag, säger Flythström.
Undviker skattehöjning
Även Sjundeå förväntar sig nämligen ett bortfall i kyrkoskatten, för 2015 hela 40 000 euro.
– De minskar hela tiden men vi har budgeterat för det, säger Flythström.
I och med det, liksom samfällighetens linje att bevara den nuvarande verksamheten, landar budgeten för 2015 på negativa siffror, drygt 40 000 på minus.
– En av de största utmaningarna är att klara oss med och behålla den personal vi har, säger Flythström.
I Ingå står församlingen inför motsvarande siffror. Underskottet för 2015 är där knappa 50 000 euro. Ekonomichef Seija Korhonen sammanfattar orsakerna.
– Skatteinkomsterna minskar och utgifterna ökar. Men såsom för två år sedan försöker vi balansera med några tomtförsäljningar.
Årsbidraget är budgeterat till 4 000 euro men äts direkt upp av avskrivningar på drygt 100 000 euro. Även det kommande bokslutet för 2014 visar ett negativt resultat på några tiotusen euro. Därför har en höjning av kyrkoskatten varit på tal.
– Vi har talat om en höjning men vi ser ogärna att det går till det, säger Korhonen.
Nytt stöd, ny fördelning
Inom kort står samfälligheterna också inför ett annat orosmoment. År 2016 faller församlingarnas del av samfundsskatten bort och blir ett statligt stöd. Församlingarna ska då finansieras för att upprätthåla gravgårdsväsendet, underhålla sina kulturhistoriskt värdefulla byggnader och sköta folkbokföringen. Vissa samfälligheter vinner på förändringen, andra förlorar.
– Där är Hangö en förlorare. Vi räknar med en förlust på 50 000 euro, säger Kenneth Skarpman.
Sjundeå kan däremot se fram emot förändringen.
– Enligt kyrkostyrelsen kan utbetalningen öka med drygt 30 procent för oss, säger Ingeborg Flythström.
Trots det täcker summan, som för Sjundeå i dag ligger på cirka 80 000 euro, inte all verksamhet den är ämnad för. Enbart gravgårdsväsendet sväljer knappa 200 000 euro per år.
Kyrkslätts kyrkliga samfällighet har ännu inte tagit del av några uträkningar men tror varken på mera eller mindre pengar. I Ingå liksom Raseborg räknar man med att den beviljade summan kommer att vara densamma som i dag.
Ny struktur ger verktyg
I Raseborg har man trots det redan fått ta del av förändringar. Att stadens åtta församlingar slogs ihop till tre har påverkat ekonomin.
– Man kan säga att omstruktureringen har gett verktyg för framtiden. Vi kan åstadkomma mera och prioritera bättre, säger ekonomidirektör Christer Lindvik.
Trots sina nyförenade krafter står samfälligheten inför samma utmaningar som alla andra.
– Det är en negativ trend över hela landet, säger Lindvik.
För 2014 kan samfälligheten ändå visa upp ett litet överskott. Lindvik gissar på runt 100 000 euro. Den höjda skattesatsen bidrar.
– Driftsekonomin har vi under kontroll men resultatet har vi fått jobba för. Fyra år i rad hade vi väldigt dåliga resultat, säger Lindvik.
För framtiden satsar man enligt Lindvik på en balanserad ekonomi och därmed årliga nollresultat.
– Det är vår strävan men hur det går i övriga samhället påverkar. Neråt går det säkert, så också medlemsantalet i församlingarna, men vi får se hur mycket.
I nuläget räknar samfälligheten med en årlig minskning om 100 medlemmar, samtliga i Ekenäsnejdens svenska församling.
Största samfälligheten största vinnaren
Förutom Raseborg är Kyrkslätts kyrkliga samfällighet den enda samfälligheten i trakten som inte förväntar sig negativa siffror 2015. För 2014 förväntar man sig ett positivt resultat, dock nära noll. I år siktar man till och med på ett överskott på närmare en halv miljon euro.
– I princip handlar det om tomter vi planerar att sälja. Försäljningen av dem har dessutom flyttat framåt och vi säljer inte om vi inte måste på grund av den övriga ekonomin, säger Sirkkaliisa Cavonius, samfällighetens ekonomichef.
Tack vare försäljningen och utarrendering av tomterna budgeterar samfälligheten ett årsbidrag på hela 921 000 euro och en vinst på 416 000 euro. Utan detta skulle årsbidraget vara 92 000 euro på minussidan. Största delen av tomterna ligger i Kyrkdalen där samfälligheten både sålt och investerat i fastigheter. Cavonius påpekar ändå att samfälligheten ingalunda lever med enbart dylika realisationsvinster.
– I och med trenderna just nu kan man inte vara på det säkra. Vi måste hela tiden se över verksamheten.
Mindre utrymmen en möjlighet
Just nu arbetar samfälligheten för att se över de fastigheter man har i eget bruk. Målet är att effektivera, om det fungerar i praktiken.
– Men församlingarna ska också finnas nära människorna så vår verksamhet ska fortsättningsvis finnas utspridd över kommunen, säger Cavonius.
Även på kostnadssidan har en del redan gjorts. Särskilt den finska församlingen har minskat sina personalkostnader. På inkomstsidan har utsikterna varit dystra men utgången en annan.
– Samfällighetens församlingar förlorade närmare 400 medlemmar under fjolåret men trots det har skatteinkomsterna inte sjunkit, säger Cavonius.
Cavonius påpekar att Kyrkslätt och samfälligheten ändå gynnas av inflyttningen från huvudstadsregionen, troligtvis mera än vad övriga Västnyland gör.
- Hangö: Små summor till digitaliseringen av folkbokföringen.
- Ingå: Reparationer på Rövass lägergård 19 000 euro.
- Kyrkslätt: Nytt vattentak på Kyrkslätts församlingshem 370 000 euro.
- Raseborg: renovering av Ekenäs församlingshem 200 000 euro, bårhus till Ramskula kapell 100 000 euro. Dessutom väntar en reningsanläggning till krematoriet i Karis för 600 000 euro 2016 eller 2017.
- Sjundeå: Enbart små reparationsarbeten inom samfälligheten.