Skolgången blir allt plattare
Raseborgs stad vill att alla elever i stadens grundskolor ska ha ett personligt digitalt hjälpmedel för undervisningen senast 2017. Det för med sig både utmaningar och möjligheter.
RASEBORG Undervisningen blir på alla nivåer allt mer digital. Elektronisk studentexamen har redan provkörts och nästa år ska flera ämnen skrivas på dator över hela landet. I grundskolor har så kallade smartboards varit i användning redan länge och i många skolor har digitala apparater redan introducerats i klassrummet. Raseborgs stad siktar nu på att alla elever ska ha en maskin av något slag inom två år.
– Målet är att skolorna senast 2017 utrustas med elektroniska hjälpmedel. Vi har en 1-1-strategi vilket innebär att alla elever ska ha en egen maskin att använda i skolgången, berättar Maj-Len Engelholm, undervisningschef för de svenska skolorna i staden.
– I Pojo kyrkoby skola och dess finskspråkiga granne har vi provkört pekplattor i klasserna 1–6, så att vi kan utveckla pedagogiken med digitala hjälpmedel. Planen för 2017 är att årskurserna upp till sexan har pekplattor medan högstadierna är utrustade med var sin Chromebook.
När maskinerna kommer till skolorna beror på olika faktorer. I det gamla systemet har skolornas datorer varit inhyrda på tidsbundna kontrakt. Då de kontrakten löper ut blir det nu inget nytt avtal utan i stället ersätts de gamla, stationära maskinerna med bärbara sådana.
– Lärare har fått vara med och säga sin åsikt om maskinerna och när de kommer till skolorna, och vi har tagit hänsyn till önskemål, säger Engelholm.
Bildningsnämnden har som mål att fastställa principerna för 1-1-strategin inom mars.
Hela verktygslådan behövs
Chromebook-datorer har använts i Höjdens skola sedan förra läsåret. Pekplattor har introducerats i år, sponsrade av Hem och Skola, och i mars ska en första uppsättning maskiner anlända från stadens sida. Apparaterna är ett bra verktyg, tycker klasslärare Kati Lindholm på Höjdens skola i Tenala, som använt både plattor och Chromebooks med sina treor.
– Chromebooken är bra för skrivandet och delad användning, medan vi har använt plattorna för att träna till exempel matematik, berättar Lindholm.
Lindholm och många andra har välkomnat elektroniken som ett verktyg. Men i det här skedet, då systemet ännu är ungt, finns vissa utmaningar.
– Jag hade själv en gedigen it-grund från förr och rent tekniskt har det inte varit problem med maskinerna, och eleverna har ju tyckt om utvecklingen. Men det tar ju alltid en tid att bli vän med ett verktyg och det kan behövas arbetstid till det, tycker Lindholm.
Hon ser positivt på elektroniken som komplement till existerande verktyg, och hoppas att de finns kvar i framtiden.
– Idealet skulle vara att inte ersätta vanliga datorer med små, mobila enheter, i stället borde vi ha tillgång till alla verktyg i verktygsbacken – dator, Chromebook, pekplatta. Då skulle vi få ut alla funktioner vi vill ha.
Akademin uppdaterad
Digitaliseringen av undervisningen ställer alltså vissa krav på lärarkåren, och en blivande lärare kan ha nytta av att vara bevandrad i elektronisk undervisning redan innan första arbetsdagen. Svenskfinlands lärare utbildas i första hand på Åbo Akademins pedagogiska fakultet i Vasa. Dekanus Petri Salo säger att fakulteten erbjuder ett brett utbud av fortbildning i digitala hjälpmedel.
– Redan några år har seminariedagen Medietanken arrangerats här i Vasa, senast för ett par veckor. Flera hundra deltog varav de flesta lärarstuderande, men också färdiga lärare.
Medietanken bjuder på workshoppar om molntjänster, programmering och geocaching, podcastar och bloggar med mera. Enligt Salo finns förutom Medietanken också andra kurser som de studerande kan gå, men det är för det mesta frivilligt. På det obligatoriska schemat finns nog relevanta kurser men inte så många.
– Det är upp till studeranden själv att välja vilka kurser och hur mycket hon eller han läser. Men vi erbjuder nog möjlighet till it-utbildning. Vi får ibland kritik för att vi är gammalmodiga men det stämmer inte, säger Petri Salo.