"Förvånansvärt få väljer att ta vaccin"
Att bara sex av tio flickor i västra Nyland väljer att ta HPV-vaccin förvånar Anna-Lotta Aaltonen. Hon misstänker att besluten inte alltid baserar sig på korrekt om vaccinet, utan på osanna rykten.
– Jag hade hoppats på att siffran skulle ha varit bättre för vår region, säger Anna-Lotta Aaltonen, avdelningsskötare för hälsovårdstjänstrena i Kyrkslätt med ansvar för både rådgivning och skolhälsovård.
Hon tycker att reformen som ger unga flickor rätt till vaccinet är en stor förbättring av hälsovården i landet.
– Jag har talat med mammor som själv haft livmoderhalscancer och vars döttrar nu fått vaccin. De är jätteglada över att deras flickor blir vaccinerade, eftersom de själva vet hur det känns att bli diagnostiserade med cancer och få vård för det. Den psykiska påfrestningen som sjukdomen innebär borde ingen ung flicka behöva gå igenom, om det går att undvika.
Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor efter bröstcancer. I Finland insjuknar årligen omkring 150 kvinnor i livmoderhalscancer. Av dem dör var tredje på grund av sjukdomen.
– Att behandla patienter som insjuknat i livmoderhalscancer är stor kostnadsfråga för samhället. Det kostar mycket mer att behandla cancerpatienter än att ge alla flickor ett vaccin värt 450 euro.
Mycket jobb för vårdarna
För hälsovården har reformen varit betungande under det första året. Bara i Kyrkslätt fick skolhälsovårdarna nästan 1 000 elever till att ge vaccin åt under ett läsår.
– Det var jättemycket jobb att få ut all information och tillståndslappar till hemmen, och det tog tid innan vi hade allt på svenska. Varje elev ska få tre injektioner, vilket betydde att vi med de vanliga resurserna skulle ha tid att utöver det jobb vi redan hade ge omkring tretusen doser vaccin. Det var en nästan omöjlig ekvation.
Att all personal i Kyrkslätt dessutom permitterades för två veckor förra våren försvårade arbetet ytterligare.
– Vi klarade det med hjälp av tilläggsresurser. Från och med i år är det som tur är bara flickorna i årskurs sex som blir vaccinerade.
Tolvåringen bestämmer
Att flickorna själva får ta ställning till huruvida de vill ha vaccin eller inte tycker Aaltonen är positivt.
– Det är visserligen ett stort ansvar, men jag tycker det är bra att flickorna kan välja själva, då deras föräldrar inte gett dem tillstånd. Problemet ligger snarast i att det är svårt för unga att få korrekt information, det finns så mycket nätdiskussioner som ger en förvrängd bild av bland annat risker och biverkningar. Det påverkar besluten, som då fattas på felaktiga grunder.
Att oskyddat sex är okej efter att man vaccinerat sig hör till några av missuppfattningarna.
– Vaccinet skyddar mot papillomviruset, inte mot könssjukdomar eller graviditet. Det är viktigt att föräldrarna vågar diskutera den saken hemma med sina barn. Jag vet att det är ett känsligt ämne, så därför låter många bli. I stället tar vuxna ett beslut om att inte ge tillstånd till vaccinet och så tar de unga sina egna beslut och sina egna slutsatser.
Att många är skeptiska till vacciner överlag, sedan vaccinet Pandremix mot svininfluensan förorsakade narkolepsi hos ett antal patienter, är beklagligt anser Aaltonen.
– Pandremix togs fram snabbt för att förhindra en epidemi, men HPV-vaccinet är testat över 50 miljoner gånger. Det ger biverkningar såsom muskelverk och feber, som de allra flesta vaccin gör, men ger ett skydd på upp till 95 procent mot papillomvirus.
Ett informationsbrev har gått ut till alla flickor som har rätt att få vaccinet.
– Jag hoppas att alla föräldrar och flickor tar sig tid att läsa det innan de fattar ett negativt sitt beslut.