Datakabel för 60 miljoner dras utanför Hangö 2016
Västnyländska kommuner och företag hoppas att en förgrening till Hangö kan bli av. Statsägda entreprenören är tillmötesgående, men investerare behövs.
Statsägda företaget Cinia Group presenterade sina konkreta planer redan i december. I början av 2016 ska Helsingfors och Rostock i Tyskland förenas med en höghastighetskabel för datatrafik. Själva fiberkabeln förväntas kosta runt 60 miljoner euro och finansieringen är klar.
Nu har det också visat sig att Västnyland kan dra nytta av kabeln som ska läggas på havsbottnen och dras strax utanför Hangö.
– Det exakta läget kan jag inte avslöja ännu men den kommer inte att ligga långt ifrån kusten. Därför finns det ekonomiska förutsättningar för att dra en förgrening till Västnyland, säger vice vd Jukka-Pekka Joensuu på Cinia.
Många riktigivande exempel
Ur ett västnyländskt perspektiv väcktes frågan även på ett logistikseminarium i Hangö förra veckan.
– Kabeln dök upp som en extra fråga, säger Sture Söderholm, ordförande för stadsfullmäktige i Hangö.
Söderholm deltog i seminariet och hakade snabbt på de möjligheter kabeln skulle kunna föra med sig.
– Det lönar sig absolut att vara på alerten. Den skulle kunna föra med sig mycket positivt till regionen, säger Söderholm.
Hans tankar går direkt till den satsning Google gjort i Fredrikshamn. Företaget köpte Stora Ensos gamla pappersfabrik år 2009 och investerade på kort tid 350 miljoner euro i projektet som förvandlade fabriken till en datacentral. Google lockades av snabba förbindelser och närheten till havet, därifrån man tar vatten för att kyla ner centralen.
Söderholm kan även tänka sig dylik verksamhet i Koverhar. Datacentraler har också byggts upp från grunden på flera håll i Norden. Även det lönar sig eftersom klimatet sänker kylningskostnaderna.
Cinia bygger gärna
Jukka-Pekka Joensuu är inne på samma linje.
– Det finns otaliga exempel på vad dylika investeringar för med sig. Se bara på Luleå.
Där förväntas Facebooks bygge av en datacentral ge arbete åt 4 500 personer under de första 10 åren den är verksam. I Fredrikshamn gav bygget av Googles central jobb åt drygt 2 000 personer. I dag jobbar runt 100 i centralen.
Joensuu menar att Cinia är mycket positivt inställt till att bygga ut en förgrening från fiberkabeln mot sydvästra Finland. Det skulle gynna liknande möjligheter i den trakten.
– Vi har planerat att göra det, men det behövs förstås intresse och kunder som vill satsa.
Det innebär regionala och lokala privatföretag som skulle dra nytta av kabeln. Kommunerna skulle givetvis också gynnas, både direkt och indirekt, men kan knappast bidra ekonomiskt till att projektet genomförs.
– Staden går nog inte in i något sådant. Det är inte en kommuns business, säger Sture Söderholm.
Söderholm menar ändå att snabba förbindelser mellan Västnyland och övriga världen skulle kunna gynna möjligheterna till nya former av företagsamhet och exempelvis distansarbete.
Prislappen minst 5 miljoner
Jukka-Pekka Joensuu uppskattar kostnaden för en förgrening till mellan 5 och 10 miljoner euro.
– Det utgör kostnaden för själva förgreningen och kabeln till land.
Eftersom Hangö kommer att ligga närmast huvudkabeln skulle en kabelcentral byggas där.
– Det skulle betyda en förgrening både mot Sverige och västkusten, säger Joensuu och menar att stationen i Hangö skulle kunna fungera som en utgångspunkt för framtida förlängningar på land eller till havs norrut i västra Finland.
– Vi ser goda möjligheter till det.
När det gäller behovet av investeringar tror Joensuu att statsägda Cinia kan komma emot till en del.
– Hela projektet med att uppgradera det finländska datanätet innebär investeringar på närmare 100 miljoner euro för oss ett och ett halvt år framåt. Vi är gärna med och stöder även det här.
Joensuu menar att det finns många möjliga finansieringsmodeller men ett intresse på regionalplanet är a och o.
– Jag skulle vilja att det först sätts press på regionalnivå, säger Joensuu.
Ensam lobbning hittills
Även om något konkret intresse inte än så länge hittats i Västnyland har privata Karis telefon lobbat starkt för planerna en längre tid.
– Vi har tagit upp möjligheten för att uppmärksamma främst beslutsfattarna. Tidtabellen börjar komma emot så man borde komma till skott nu, säger vd Henrik Ekblom på Karis telefon.
Ekblom menar att Karis telefons roll ändå inte kan bli den som investerare. Företaget satsar på förbindelserna på land. Sedan 2008 har man ändå satsat 15 miljoner euro på optisk fiberkabel i regionen, i snitt 2 miljoner euro per år.
– Att investera i en förgreningskabel till havs ser vi däremot inte som vår roll. Det är omöjligt för oss att med säkerhet säga om vi skulle ha någon nytta av kabeln, säger Ekblom.
Han ser ändå att Karis telefon i och med sin bransch har ett ansvar i att förespråka de möjligheter fiberkabeln skulle ge.
– Man måste stimulera diskussionen att gå vidare och fundera på var vi ska hitta sådana som kan investera i projektet.
Trots att Karis telefon inte har rollen som investerare i det sammanhanget och den egna kapaciteten med kablar till både Sverige och Helsingfors är tillräcklig skulle kabeln självfallet ge synergier.
– Kombinationen mellan vårt nät och en snabb förbindelse till Europa skulle vara viktig, säger Ekblom.
Även Joensuu menar att sådana företag kan få synergieffekter av kabeln och därtill tillsammans uppgradera hela infrastrukturen.
– Finland har redan en god infrastruktur. Vi har lokala nät som byggts upp av privata företag. De kan knytas ihop.
Tidspressen kommer emot
Men problemet med att hitta intresse återstår. I Raseborg utreder man för tillfället hur staden kan bidra i frågan.
Riksdagsledamot Thomas Blomqvist (SFP) från Raseborg blev medveten om ärendet för en månad sedan. Han menar att investeringen rör sig i ett mellanskikt. Den når inte upp till riksdagsnivå och kommunernas enskilda arbete räcker knappast heller.
– Men självklart kommer jag att arbeta och lobba för den, säger han.
Blomqvist liksom Anders Walls, stadsstyrelseordförande i Raseborg, hoppas att utvecklingsbolaget Novago kan hjälpa.
– Men jag tror också att kommunen kan vara med på en liten del av finansieringen, säger Walls.
Att hitta investeringsklara företag är däremot inte stadens expertis.
– Just nu borde staden ha rollen som spridare av information i frågan.
Walls nämner även regionens outnyttjade strukturomvandlingspengar men är osäker på om de skulle kunna användas till dylika investeringar.
Ett problem oberoende av vem som kan tänkas bli den regionala investeraren är tidtabellen. Om intresset inte hittas snart kan kabeln dras förbi regionen.
– Vad jag förstått är det inte så lätt att skaffa förgreningen i efterhand, säger Henrik Ekblom på Karis telefon.Bakgrund
- Efterfrågan på tjänster för streaming av musik, film och annan data förväntas tredubblas i Finland fram till 2017.
- Därtill växer det globala behovet av lagring via molntjänster med 40 procent per år.
- En snabb direktkabel ska också locka företag som Google och Facebook att etablera datacentraler i Finland.
- Den moderna undervattenskabeln blir den mest direkta, och snabbaste dataförbindelsen mellan Finland och Kontinentaleuropa.
- I dag går huvudparten av datatrafiken till Finland via Sverige, med mindre förbindelser till Norge, Estland och Ryssland.
- Kabelsystemet byggs av franska Alcatel Lucent Submarine Networks för 60 miljoner euro.
- Beställare och operatör är Cinia Group som ägs av statliga Governia Oy.
- Cinia fungerar som projektets ägare vid sidan av försäkringsbolagen Ilmarinen och OP-Pohjola.
- Kabeln som ska vara klar 2016 byggs mellan Rostock i Tyskland och Sandhamn, Helsingfors i Finland.