Socialhandledaren på Axxell ser till atmosfär och trivsel
Sedan hösten har Eva Wadenström som socialhandledare på Axxell utvecklat nya elevvårdsmetoder.
Mycket funkar bra, men studerandes enskilda problem kan vara svårare att upptäcka med det nya systemet som är en följd av att en ny elevvårdslag trädde i kraft på hösten.
Den innebar att ansvaret för kuratorstjänster föll på kommunen i stället för skolans huvudman.
För till exempel Axxells enhet i Karis blev följden att en kurator är på plats två dagar i veckan mot tidigare alla dagar.
På Axxell valde man att kompensera bortfallet med att inrätta en socialhandledartjänst. Eva Wadenström, som tidigare hade jobbat som kurator på yrkesinstitutets enhet i Karis och är YH socionom till utbildningen, anställdes till den nya tjänsten.
Kurator Ulla Sontag Himmelroos, arbetsinsatser delas mellan Axxells tre enheter i Raseborg, två i Ekenäs och en i Karis.
Förebyggande
Eva har under höstens lopp utarbetat nya arbetsmetoder för att de studerande ska ha det bra i Axxell.
Ju tidigare man kan ingripa i olika problem, desto bättre är utsikterna att de inte växer sig för stora.
Det här gäller på individnivå, men även kollektivt för grupperna och enheterna, vilket är Evas arbetsfält.
Trivsel är ett nyckelord, säger hon.
– Att studerande trivs i sin grupp och det finns en känsla av sammanhållning är a och o. Om de inte trivs kan det ses som till exempel avbrott, skolfrånvaro eller psykisk ohälsa.
– Trivsel i skolan berör alla i skolan, vuxna och ungdomar. Det handlar om allt från att säga hej till varandra på morgonen till att ordna trevliga saker tillsammans, till exempel friluftsdagar.
Skoltrivsel är för övrigt också årets tema på Axxell i Raseborg.
Genomsyrar allting
Det är svårt att sätta fingret på förebyggande arbete. Det handlar om att skapa en hållning och atmosfär som genomsyrar hela verksamheten, betonar Eva.
Hon säger att det är viktigt att satsa på gruppdynamiken och ha olika samarbetsövningar då den nya gruppen formas i början av läsåret, det är något vi ytterligare kan utveckla.
Utfrysning av enskilda studerande är exempel på sådant som lärare kan kontakta henne om. Då går hon in i den grupp det handlar om och försöker i grupp komma åt problematiken.
– Vi har principen att inte acceptera en tuff jargong som har uteslutande effekter. Alla ska ingripa direkt när sådant förekommer. Man ska inte tänka att det "bara är på lek" om man ser någon buffa på varandra, utan stanna upp och fråga vad det handlar om.
Den ökade öppenheten i samhället överlag märks i att dagens ungdomar ofta är ganska öppna och accepterande. En annan positiv trend som Eva nämner är att färre unga känner att de behöver använda rusmedel.
– Enligt en undersökning av skolhälsa 2013 var 50 procent av grundskoleleverna helt alkohol- och drogfria.
Bra med blandat
I regel är blandgrupper bättre än sådana där det ena könet kraftigt dominerar. Nu finns till exempel flera tjejer på billinjen, vilket märks på ett positivt sätt.
Eva, som också håller i skolans antimobbningsprogram, har nyligen bjudit in utomstående samarbetsparter från De ungas akademi under temat "Gränser på nätet". Alla ettor ska delta.
Det är nämligen ett faktum att det förekommer nätmobbning på forum som till exempel ASK, Instagram. Det är viktigt att betona att vi ska behandla varandra lika bra på nätet som någon annanstans, påpekar Eva.
– Det är bra att ta in sådana som är proffs på vilka problem som kan förekomma på nätet, till exempel spridning av bilder.
Studerandes vistelse på nätet och också i övrigt på fritiden, till exempel på internaten, är gråzoner när det gäller socialhandledarens insatser.
– Jag har besökt internaten och det är ju jätteviktigt att de som bor där känner sig trygga. Men man kan ju inte tränga sig på i någons rum.
– Det gäller att vara lyhörd och lyssna på vad studerande pratar om. När jag är närvarande här i skolan, till exempel i matsalen, är det låg tröskel att komma och prata.