Utflyttningen ökar bekymren
Att anpassa den kommunala servicen efter en minskande befolkning är inte lätt. Hangö står inför den största utmaningen.
HANGÖ
I Hangö flyttar den arbetsföra befolkningen bort medan de som behöver service stannar kvar och till och med ökar.
– Vi har färre skattebetalare men flera att sköta om. Utmaningarna är tuffa, säger grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander.
Befolkningsstrukturen ändrar
När även åldersstrukturen förändras och de arbetslösa blir fler står vården i Hangö inför ett flertal problem i och med utflyttningen.
– Även med mindre pengar kan vi ännu en tid upprätthålla en lika bra vård som i dag, men gränsen kommer snart emot, säger Kajander.
De äldres antal ökar medan de åldersgrupper som behöver minst vård flyttar bort. Enligt Kajander väntar de största utmaningarna ändå om fem år. Det ökade vårdbehovet, främst av äldre, varar därefter i tio år.
– Just nu försöker vi effektivera på ett flertal sätt och finna var gränsen för en tillräckligt bra vård går.
Barnfamiljer flyttar in
Medan vården, i alla fall proportionellt, belastas alltmer verkar stadens näst största utgiftspost inte påverkas i samma utsträckning. Inom bildningssektorn har man i stället nått en efterlängtad stabilitet, i år har elevantalet till och med ökat.
Tidigare har färre Hangöbor även återspeglat sig i antalet barn i grundskolan. Det gäller inte längre, även om befolkningen fortsätter minska i samma takt.
– Trenden har varit att elevantalet i grundskolorna minskat successivt. Nu ser det ut som det vänt, säger bildningschef Karl-Erik Gustafsson.
Medan elevantalet sedan slutet av 90-talet och fram till det förra läsåret minskat från hela 1 200 till 900 elever visar den utvecklingsplan bildningssektorn gjort upp att förändringen nu stagnerat, i alla fall för några år. Planen beaktar inte in- och utflyttning, men just nu verkar flyttrörelser till och med öka antalet elever i grundskolorna.
– Före jul fick vi samtal från flera familjer som meddelar att de flyttar in till Hangö och söker en skolplats för sina barn, säger Gustafsson.
Få ställen att spara på
Oberoende av vad utvecklingen för med sig måste bildningen ständigt anpassa sig. Antalet barn som börjat skolan har genom åren varierat från 75 till över 100. Då man tvingats spara har det enligt Gustafsson ändå främst handlat om att verksamhet samlas under samma tak.
– Vi sparar hellre på fastigheter än på verksamhet.
Inom social- och hälsovården är det inte lika lätt då vårdbehovet på flera håll ökar. Flera äldre ska bo hemma eller i gemensamma boenden där hemvården kan sköta vården.
– Då de äldres antal ökar kommer det säkert blir fråga om alternativa lösningar, säger Kajander.
Hon menar ändå att social- och hälsovårdsreformen kan föra med sig lättnader. Även om vårdkvaliteten, som i dag är förhållandevis hög, kan sjunka minskar också kostnaderna och synergieffekter uppstår.
Personalen följer
En annan viktig faktor att anpassa till Hangös minskande befolkning är stadens personal. Personalutgifterna på dryga 30 miljoner euro per år har litet utrymme att öka då skattebetalarna blir färre. Enligt Hangö stads personalchef Nina Granqvist är det ändå inte så enkelt.
– Det är lite fråga om vad som är hönan och ägget. Personalmängden är inte direkt kopplade till befolkningsmängden, men samtidigt måste vi hela tiden vara alerta på om servicebehovet minskar.
Hittills har nedskärningarna i Hangö stads personalstyrka främst gjorts av ekonomiska skäl, och genom att dra in tjänster vid pensioneringar.
Trots det finns en uppdatering av servicestrukturen och -strategin inskriven i Hangö stads strategi för i år.
FAKTA
Invånare:
2010: 9 472.
2014: 9 028 (minskning med 5 procent).
Stadens personal, årsverken*:
2010: 561.
2014: 538 (minskning med 6 procent).
* (anställningsdagar-frånvaro/365).